Ja det gäller att ta tillvara när man känner lycka!   

Det har "hänt" så mycket den senaste veckan med sambons mående,så jag är nästan i chock!

För för bara 1 månad sen så va det riktigt illa! Och jag hade ju funderingar på att flytta t o m!

Nu är dom tankarna borta och jag försöker njuta och leva i nuet!

Visst det fortfarande rätt långt kvar innan har är sig själv igen! Men det går garanterat åt rätt håll!!

ÄNTLIGEN!

Så som jag har saknat min "gammla" sambo!

Han verkar inte märka själv av den förändring som jag ser/märker,men det lär han ju göra förr eller senare att han "känner igen! sig själv lite mer!

Jag älskar det lilla jag ser!!   

Tänk att så lite kan betyda så mycket!

Och det gör ju att jag oxå mår bättre och det är inte lika "tungrott" här hemma!

Va ju till kiropraktorn igår.... Men idag har jag nästan,nästan ska man tillägga likadan som innan... Men nu har jag även varit mer "trött" i ryggen... Men jag hoppas att det släpper och att jag slipper åka dit på ett tag igen!

Vet inte vad jag skulle sätta för rubrik...

Fredagen va det likadant med arbetsträningen.... Va så himla trött när klockan ringde,kändes som om jag va tröttare när jag vaknade än när jag la mig.... Men ändå så hade jag sovit hela natten...

Men jag åkte ändå! Lite mer värk i benen men det hindrar inte mig!

Hade även ett samtal med cotchen ang mötet jag ska ha på fredag på HC....

Hon läste upp ett sammandrag som honm har gjort på dokumentationer som honm hade gjort dessa månader...

Och jag tyckte det lät så himla negativt eller hemskt... Men samtidigt så går det ju inte att blunda för hur det har varit eller är... Det är ju så här det funkar...

Så när jag kom hem i fradags så gjorde jag sambon sällskap i soffan och somnade en stund....

Han hade åkte hem lite tidigare för han kände sig så matt och usel... Och det kan ju ta 1 månad innan man känner sig fullt 100 efter en lungiflammation...

Men jag ser STORA skillnader på honom nu! Han verkar må bättre! Och det är så skönt! Han pratar mer och är mer skämtsam! Tänk att det till slut skulle bli en förändring! Men så har det tagit 1 år och 3 olika mediciner innan det skulle bli en vändning!

På fredagen så va vi ju båda trötta och sega så jag frågade om jag skulle steka hamburgare som fanns i frysen...

Men då svarade han att det skulle han äta i morgon!

Då förstod jag att han ville följa med på veteranmarkanden i S-vall!   

Så vi åt och  sedan var vi ute och jag tvättade pärlan och sedan va vi ute en liten sväng för att varmköra henne så att vi skulle kunna ställa tomgången... Han kollade även brytaren på den och nu grog hon faktiskt lite minder bensin!

Så på lördags morgonen va jag uppe och donade med fika som vi hade med...

Trodde inte att jag skulle få upp honom,men jag va upp och frågade om jag skulle gröa fika och till slut så kom han ner.... Men vi blev 1 timme senare än vad jag/vi hade sagt... Så många började packa ihop sina saker som dom sålde,men det fanns så mycket att titta på! Vi gick förbi en försäljare som hade rätt så långt hår och tunt uppe på huvudet.... Ja säger sambon så där kommer jag att oxå se ut när jag blir gammal.... Vänta bara så ska du få se! och så flinar han... Jasså säger jag... Ja men det ser jag fram emot svarar jag!   

Jag blev så varm invändigt! Jag som har trott att han ville att vi skulle göra slut och att han inte ville leva med mig.... Och nu ska jag även få se hur han kommer att se ut när han blir gammal!    Har saknat min "rätte" sambo så länge!! Så nu när han börjar bli sig själv så blir jag nästan chockad!   

Och så många bilar som det va där igår det har jag nog inte sett de gånger vi va där!!

Sedan kom mannen fram som vi hade pratat med förra året som hade varit på en bilutställning  i Umeå och med sig hade han ett programm från detta och kopierade bilder från den utställningen som pärlan hade varit med på!!

Så det va roligt!

På vägen hem stannade vi och köpte hamburgare och sedan åkte vi en slingrig smal väg som va så där sommar härligt grön!   

Väl hemma så landade vi i soffan och bara slappade och kollade på lite Albert och Herbert!   

Va nog rätt så slut efter gårdagen för jag slocknade direkt i sängen och som till 10.40 Det har inte hänt sen jag började arbetstränat!

Så jag blev nästan chockad!

Vi låg kvar en stund och "mojnade" oss... Så skönt att sambon börjar bli mer sig själv! Vå låg och små surrade lite och bara mådde!

Så ringde bästemor och frågade om vi skulle komma,så det va bara att maka sig upp... Som tur va så bjöd hon på smörgåstårta! för idag var det ju morsdag!

Vi hade med oss ett flak med ved och när vi skulle hem så startade ju givitvis inte transiten.... Men som tur va så va ju mekanikern med! Vi köpte lite sommarplat hos han som har handelsträdgård där dom bor och sedan åkte sambon före oss och jag åkte med svägerskan hem.

Väl hemma så  fixade vi senare lite middag potatis och sill! Super gott nu när det har varit så varmt idag!

Efter det så slockande jag i soffan......

Jag planterade lite  av planten men har för lite jord hemma så jag får fortsätta fixa med det...

Men känner att det är mer än nog för idag! Så det va tur att jag inte hade mer jord hemma!!

Näe nu blir det dusch och sedan sängen...

Ja jag är slut idag igen...

Igår va en "skaplig" dag..... Vi åkte på bilträff och det var trevligt,tyckte jag iallafall....

Men tror sambon tyckte det va för varmt och det var väldigt varmt + att värmen inte går att stänga av i bilen....

Men sen är han inte riktigt pigg efter lunginflammationen,tussig och blir lätt utmattad han med...

Men det var roligt att han och bonussonen följde med!

På vägen hem va vi in till svärföräldrarna och hälsade på en sväng.

Men det känns idag att vi var iväg i går.... Jag känner mig så slut nu... Men så har jag varit ute på bron och plockar undan lite efter vintern och dammsugit och torkat där och lagt på en gammal matta och tagit fram bänkarna som pappa gjorde en gång i tiden till min balkong....

Men jag är inte färdig så jag måste gå ut och ställa tillbaka bordet och torka av det...
 PUH!!

Varför ska man bli så slut av i princip ingenting känns det som?

Sambon verkar må lite bättre nu!

Det är så himla skönt att se dom där små små nyanserna och hans sätt att man märker att det har vänt!

Han verkar inte tycka det själv för han tyckte igår att dom där jäkla tabletterna är nog bara fylld med nått mjöl eller nått... Men jag märker att det är skillnad!!!     

Det känns ibland ungefär som om jag drömmer är det verkligen sant? Gav han mig verkligen en klapp lixom...

För det har varit så oerhört "fattigt" med allt som har med känslor eller att han bara är han....

Förkylningen håller i sig än men dock inte lika mycket,men man känner att man inte är riktigt 100... I morse så knastrade och knäppte det i halsen och bröstet på mig så jag inte kunde somna om....

Näe nu ska jag gå och fixa det sissta!

Helt oootroligt....

Till slut fick jag iväg sambon till HC dom skulle ta ett crp Ungefär som snabbsänka....

"normalt" friska ska ha mellan typ 3-10 sambon hade över 130..... Så han fick gå in till doktorn... Och ut kom han med penicillin och hostmedicin= Lunginflammation...

Bonussonen han har varit hemma i 14 dagar pga av denna hosta eller influensa...eller vad det nu har varit...

Jag har ont i halsen är snorig men ingen feber.... vill bli riktigt sjuk så att det går över nångång....

Men man blir ju förvånad hur det är med vissa föräldrar.....

Bonussonen hade varit hemma här hela veckan och veckan efter hos mamma...Så kommer hon hit på lördagen för att hämta hans cykel...Så jag va ut och frågade hur det va med honom,då säger hon att han hade säkert oxå lunginflammation,sån hosta som han hade haft!!!

Men varför tar man då inte sitt barn till läkaren?

Vi var ju iväg med honom och han fick hostmedicin,men det kan ju utvecklas till lunginflammation SEN även om det inte va det då när sambon va iväg med honom....

Sen säger hon att han hade inte fått hoppa studsmatta,men cykla skulle han få göra,ja jag det är väl kanske inte lika "anstängande" men så när hon kommer med honom på söndags kvällen kl 19.45 då har han shorts och t-shirt med dock en tunn jacka över och det va 13 grader.... INTE direkt sommar om man säger så...Så han har väl varit ute och cyklat i den utstyrseln oxå....

Men det är klart förra våren då fick han ju börja med shorts i april......

Ja vad ska man säga.... Idag när han kom hem efter att ha varit hos en kompis efter skolan,då har han oxå shorts och en tröja ingen jacka eller dyl och idag har det defenitivt INTE varit sommar,mest regn och rusk....

När jag frågade om han inte hade haft byxor på sig idag jo svarar han ja vart har du dom nu då säger jag ...Jag har dom ju på mig.... Men jag ska va tyst!!! Men jag fattar inte blir så himla trött.... Men jag är bara den tjatiga och "elaka" plastmorsan.... Som vill väl.....

Hela denna vecka har bonussonen varit hemma från skolan pga en hemsk hosta och feber...

Till slut så blev det slut på den host medicin som vi hade kvar sen förra gången åt honom och jag tyckte att det lät rossligt i hans bröst,så jag ringde till slut och bokade ett läkarbesök...

Men tydligen så var det en "vanlig" förkylning... Men han är fortfarande hängig och äter så himla dårligt och hostar som en tok....
Febern har lugnat ner sig...

Men så igår började sambon att bli kurig och fick feber och började hosta lite,men inte alls som sonen...

Så idag så har jag letat efter almonackan från 2003 i sommarstugan..... Visst att jag hade en låda med en massa papper och foton i...Men när jag fick framden så va det ingen almonacka där inte....

Fortsatte här inne och kollade i en låda där jag har en massa gamla papper... Men inte där heller.....

Så nu börjar det bli snart uttömt på ställen där jag kan leta....

Har hittat dom flesta från slutet av nottiotalet och sedan 2004 0ch 2005.... Men inte 2003...

Men jag tänkte det att hittar jag den inte så kanske jag kan ringa till hälsocentralen som jag gick på då för att få ett utdrag ur journalen om jag hade varit dit nått.....

När jag satt vid köksbordet så kommer sambon in i från vardagsrummet med filten runt sig och sätter sig och tar febern.... Vi små pratar lite och han har 40,1 i feber.... Så ser jag att han blir vitt i ansiktet och ser allmänt dårlig ut och svarar inte på tilltal och sedan börjar han krampa och rycka..... rusar runt bordet och får tag i honom och håller i han och han är skållhet!

Som tur va så stod det en tillbringare med vatten på bordet så jag fick tag i den och fick upp lite vatten och kunde badda honom,så han piggnade till lite.... Ryckte av honom kläderna på överkroppen och fick tag i en kökshanduk och baddade/torkade honom med kallt vatten.....

Trodde jag skulle behöva lägga ner honom på golvet och få upp benen innan han skulle vakna till,men jag slapp det...

TUR ändå att man är så van med kramper och dyl från jobbet... Så man har sett det mesta.... Men inte att han skulle krampa.... Undrar om det är vanligt att man kan få det som vuxen?

Men det är klart han är ju en lågtempare annars.... 36,5 brukar han ju ha.... Men otäckt va det.... Undrar om man törs lämna honom ensammen i morgon när jag jobbar.....

Näe nu ska jag gå och kolla vad han pysslar med.....

Ja idag stod det på agendan inför mötet som ska bli med arbetsförmedlingen,FK mig och antagligen hon som jag träffade idag...

Jag talade om min historia igen..... Hade med mig samma lapp som jag hade skrivit när jag va till läkaren... Och hon va intresserad av den! :-) hon ville o med ha den!!!

Så om 2 veckor ska jag till henne på ett tippa test samma som jag gjorde för nått år sedan hon sjukgymnasten och sedan skulle hon undersöka mig så att det va färskt inför mötet....

Och innan vi avslutar samtalet så undrar hon om jag hade haft nån infektion före innan jag gick in i väggen....

Och jag förstod vad hon syftade på.... Det jag oxå har funderat på.... om det kan vara ME= kroniskt trötthetssyndrom.... Så jag väntade tills hon hade sagt det själv.... För mycket av det jag hade berättat stämde in på de! :-)

Ja sade jag jag ramlade över info om det på nätet... Och då ramlade min polett ner... För i princip allt stämmer ju in på mig!!!

Men problemet är det att det är ingen "godkänd" diagnos... Det finns lixom inte! Jag har träffat endel folk sa hon som har det,men då ligger utmattningsyndrom som diagnos istället....

Men man kan ju alltid hoppas att det en dag blir godkänt som diagnos!

Så hon ville att jag skulle åka hem och fundera hur var det för 10 år sen,va jag sjuk i nån infektion? Har letat efter almonackor och jag har hittat i princip alla utom för 2003.... Den som satt i filofaxen va för november 2003 och sedan började 2004... Men jag skulle behöva ha den som va tidigare.... Jag hoppas verkligen att jag lyckas hitta på den....För där kan ju lösningen finnas.... Eller så får jag ringa HC som jag gick på då och begära ut min journal och läsa om det kan finnas nån info ang detta om jag har varit hos dom.....

Annars tuffar livet på i sin gilla gång..... Sambon har varit sämre.... han har legat hela måndagen tisdagen och i princip onsdagen oxå..... Jag som trodde att det skulle bli en vändning nu när han bytte medicin... men det verkar nästan bli värre.... När hans telefon har ringt så har han inte brytt sig om att svara....

Men idag har han iallafall varit ute och knåpat lite på gårn.....

Bonussonen har varit hemma från skolan hela veckan han har varit förkyld med en hosta som verkar bara ha blivit värre och han hade feber.... och hans hostmedicin som vi hade åt honom va nästan slut,Så i morse så ringde jag och bokade en tid för honom för jag tyckte att han va rosslig i bröstet.... Men det va en "vanlig" förkylning men han fick hostdämpande och det va nog tur de för ikväll har han hostat så han va hes...

Ja nog va det magsjuka allt som lurade runt hörnet.....

På kvällen/natten efter besöket hos kiropraktorn bröt det ut.....

Natten mot fredagen hade jag sånna magplågor så jag visste inte vad jag skulle ta mig till....

HUA!

I morse så va första morgonen som jag kände att jag ville äta lite.... Så jag har knaprat en liten hårdbrömacka med smör och lite oboy..... Annars så har det varit lite naturell yougurt och proviva som har gällt....

Har även tagit probi mage som tydligen ska ha massor med bra "bakterier" för magen.....

Orken är så liten så jag blir helt slut bara att gå upp för trappen....

Som grädde på moset så brakade soffan oxå en kväll här..... Har en hörnsoffa och ena långdelen släppte och åkte ner i golvet.... Då har kroken som man fäster den i släppt...?!

Sambon hittade en skruv och den verkade va av.... Men han har pallat upp den nu med ett vedträ i väntan på att se om det går att fixa....

ALLT ska lixom hända samtidigt TYP! Soffan är både gammal och va bättre begangnad när jag köpte den... Men det får hemsk gärna gå att laga......

Ryggen är inte helt OK efter behandlingen...Om det är för att ryggmusklerna fick sig en duvning och man är svullen där eller om det är för att hon inte fick till det riktigt det vet jag inte,törs inte tänka på de heller....

Har börjat gjöra lite ryggövningar både dom jag har gjort tidigare varje dag att da i gummistropp och sen nu för att stärka vekryggen....Men jag blir helt slut....

Inte så konstigt egentligen,man misste mycket behövliga salter i kroppen när man har magsjuka....

Nu hoppas jag på att jag slipper ha det lika länge som sambon.... Han började känna sig OK i förregår...... så han hade sitt i närmare 1,5 vecka.....

Igår fick jag höra nått roligt! :-)

Syrran hade varit och handlat och köpt toapapper för det va så gott som slut..... Packade upp allt ink rullarna.... Så försvann Johanna... Syrran hittade henne inne på toa då hade hon doppat ALLA toarullarna i toastolen...... Syrran fick gå och köpa nya för annars va dom utan..... Och hänga upp dessa på tork...... Kanske inte så roligt just då för tydligen så hade dom skitväder.... Men jag såg synen framför mig... En liten pytta som står där en tvärhand hög och doppar alla...  :-)

ÅÅHHH Moster älskar dig!   

Mathilda har fått svar på röntgen på njurarna,äntligen! Det va ingen påverkan på njurarna så dom hade inte blivit påverkad av allt som har varit... Men hon ska in för en ny utredning... Hon står fortfarnade på penicillin... Och nu ska dom kolla upp så att inte urinen backar från blåsan upp till njurarna,alltså bakvägen,gör det de då blir det operation.... Lill pipa! Hoppas att hon slipper! Den undersökningen tror ja va redan den 15 jan....

Hoppas verkligen att den går bra och att hon slipper operation!

Ja nu har vi vänt blad till 2013....

Jag hoppas och vill tro att det blir ett bättre år!

Men det började inte så bra.....

Vi va hos svägerskan på julafton.... När vi hade varit där et tag och när vi skulle äta så märkte jag att hon va inte riktigt "sig själv".....

Då visade det sig att hon inte hade varit så himla pigg i magen..... Och hade väl kräkts nångång oxå.....

Och vi visste inget.... !

Hade man vetat så hade man ju kunnat väla om man ville ta den risken....

På annandag tror jag att det drog igång för sambon och även för systersonen....

Sambon har varit så himla dårlig i magen och har haft feber ALLT har åkte som en raket igenom magen på han...

Men dock så har han inte kräkts,men har mått tjyvens.... Och det är klart man misster mycke vätska och salter när det är så där....

Och i dag är det onsdag efter nyår och han verkar inte vara 100 än!

Jag har spritat och tvättat händerna,bytt handukar och försökt hållit mig ifrån honom,men igår så började jag oxå bli lite bubblig i magen och är öm och mår lite halv illa.....

Jag vill inte ha ,agsjuka eller vad det nu är! Det är ju inge längesen jag hade de!

Sen som priken över iet så skulle jag tända upp i pannan på nyårsaftons förmiddag.....Vad händer då?

PANG så hade jag ryggskott! :-(

Så nu går jag runt lite halvkrokig.... Det värsta med det hela är ju att man spänner andra delar av kroppen så man blir ju så himla trött! Jag har peppar peppar inte behövt mer än alvedon,visserligen hjälper det ju egentligen inget... Men när mangen är lite halvkass så törs jag inte proppa i nått annat....

Klev upp i morse och ringde till kiropraktorn,och jag tror att jag väckte henne! :-)  Så hon ringde upp senare och jag fick en tid i kväll 18.30! Hoppas verkligen att hon får till de!

Sen blir det jag som måste försöka bygga upp ryggen lite mer! Konstigt nog så har jag ju klarat mig rätt så bra ändå dom senaste 10 åren.... För innan jag gick in i väggen tränade jag 3-4 gånger i veckan,styrketräning. Men det kanske är det som har gjort det?!

Bröstryggen har jag lyckats hållit i chack nu mer träning med gummistropp,helt bra är den inte men hon får väl göra en knyck där med....

Har ju egentligen inte råd med att fara och "springa" där med henne,men vad gör man?

Jag hoppas verkligen att det är min IBS som spökar och inte nån magsjuka!