Ja det gick väl bra....

Tydligen så ska det "vara tryggare" för mig att det är anordnare på kommunen som fixar platsen som man ska arbetsträna på.....

För då ska jag även "ha dom bakom min rygg" så att det är fler som ska se till att det funkar....

Ja inte vet ja.... Det jag behöver "jobba med" är att INTE göra FÖR mycket....

Som han från kommunen sa... Va mer egoistisk...

Ja där slog han ju huvet på spiken.... Jag skulle nog behöva vara det, men det är INTE jag!

Konstigt att man inte har lärt sig att vara mer det efter den resan som jag har gjort.... Ränt in i den hårda kalla väggen,bara för att man töjde och vände och vred på sig själv,för att andra ska ha det bra (dom boende) bla. men även min familj och vänner....

Och sen kommer "man ut på andra sidan" men en utmattningssydrom diagnos... Vilket innebär att det FUNKAR inte att göra för mycket varje dag... Kanske inte ens att "göra" nått varje dag.....

Men när jag väl gör nått så känns det så bra i kroppen att JAAAA jag gjorde det/klarade det och det känns fortfarande bra i kroppen!! Då tycker jag att det är så "roligt" att jag bara fortsätter och gör en sak till och kanske en till ytterliggare av bara farten, också är jag där igen....Med att göra FÖR mycket......

Men jag fick även reda på en konstig sak......... Tydligen så hade inte mina sjukanmälningar gått fram till berörda personer...... När jag skulle ha börjat arbetsträna så,blev jag ju kanon förkyld..... Ringde till stället opch talade om hur det låg till..... Ja den personen som jag inte kommer ihåg namnet på,skulle hälsa chefen.....

Så gjorde jag även veckan därpå för den där förkylningen gick ju inte över..... Samma visa tydligen igen....

Ingen hälsning gick fram......

Så då hade stället ringt till kommunen och talat om detta.... Och det är så det ska gå till egentligen att dom ringer dit när den berörda personen inte dycker upp på stället när det är sagt så..... Men nu va ju problemet att jag hade fått platsen tilldelad genom strategerna, vilka jag oxå hade gjort sjukanmälan till...... Men kommunen hade ju blivit brydd och stället där jag skulle vara på hade väl blivit ännu mer brydd....

KUL! Det känns att gå nu då på samma ställe igen och presentera sig .... Dom kommer ju tro att man är en oärlig, opålitlig människa som inte kommer när det är bestämmt......

Men jag har mina funderingar att ta upp det när jag kommer dit igen....

Sa även de till kommunen att det va konstigt,då måste det vara brist i komunikationen, för jag ringde och sjukanmälde mig! Jag är inte en sån människa som med gott samvete kan skita i att komma och att inte ringa och meddela om jag är sjuk.

Om det händer igen att jag måste ringa och sjukanmäla mig och inte chefen är där,då ska jag skriva upp namnet på den personen som tar emot min anmälan, så att man har ett namn....

Jag skulle för ett tag sedan ha börjat arbetsträna så smått......

ALLT va planerat och jag hade gjort besök på stället bestämmt vilken dag jag skulle komma,hälsat på alla och presenterat mig,blivit runt visad på stället.....

Men så kom livet emellan..... Blev kanonförkyld och det ville inte gå över så jag va sjuk i 2 veckor för det. Sedan kom det här andra tråkiga,som har stark påverkan på mig emellan så jag blev sjukskriven för det oxå...

Men nu ska jag vara "frisk".... För man kan inte bli sjukskriven i all evighet,även om man mår dårligt....

Japp det förstår jag oxå,inget konstigt i sig....

Jag trodde då att jag har väl kvar platsen,så jag ska väl bara gå dit då TYP och börja..... Den här platsen

var det företagstrategerna som hade ordnat åt mig och det va en fortlöpande plats så det va inget tidsbestämmt....

Men si då i samma veva som jag blev sjuk i förkylningen så gick mitt aktivitetsstöd ut och tiden på strategerna löpte ut,och det va "dax" att bli tillbakaflyttad till arbetsförmedlingen.Dår har jag tydligen inte platsen!!!

Utan nu ska jag "börja om", ansöka om platsen igen typ.... För då har arbetsförmedlingen SINA regler dom måste följa.....

Jag men om jag hade varit frisk då och allt detta inte hade hänt.... Skulle jag ha fått sluta då på stället och "börjat" om då med att ansöka om platsen igen?

Så imorgon är jag kallad till ett möte på arbetsförmedlingen,för att träffa kommunen,som är med i planeringen av alla dessa platser.... Trodde att arb.förmedlingen oxå skulle vara med men si så blir det inte!

För idag ringde min handläggare och han va upptagen med annat,så jag ska tydligen prata med dom själv, men handläggaren skulle lägga in ett papper till dom om mina "behov"eller brister eller vad man nu ska kalla det....

Men sen kunde jag få vänta på att få börja..... Och sen är det väl inte säkert att jag har "min" plats kvar utan att den har gått till någon annan under tiden jag har varit hemma.....

Vad LESS jag blir på sånt här! Tänk vad mycket energi som jag har "slösat" helt i onödan!

Bara att åka dit och visa upp sig och tala om vilka problem man har kostar ju en hel del i ork och dårlig sömn på köpet.

Har försökt idag när jag fick reda på att handläggaren ringde och sa att han inte skulle vara med, att inte lägga så mycket energi på det utan att jag har försökt fokusera på annat. Men det blir väl att ta en sömntablett för att jag ska få ro i natt, annar ligger jag bara och grubblar och hur pigg är man då när det blir dax för möte?

Har försökt mig på att baka kokostoscabitar ikväll..... Men ja vet inte ja..... Tyckte att den blev så tunn.....

Så jag får nog modifiera om lite på receptet så kanske det blir bra! Men först ska här provsmakas och se om det blev OK.....

Ja nu har det passerat 14 dagar till....

dagar blir till veckor

veckor blir till månader.......

Livet är som en berg & dalbana just nu... Ena dan är värre än den andra... Igår va en sådan....

Är inte bara lessen för det som har hänt utan även för att det går upp ett ljus vilka vänner

man har egentligen.....

Och inser att egentligen så är dom inte några riktiga vänner.....

Har varit iväg och träffat dom som jag har gått i nätverk med.... Vi gick i ett nätverk för

långtidssjukskrivna,där vände vi ut och in på allt, så man kan ju säga att vi har

gått igenom mycket tillsammans....

Jag mailade dom och berättade vad som hade hänt och gensvaret är ju inte riktigt vad jag

trodde att det skulle bli.....

Nu när vi träffades så va det INGEN som frågade hur det va eller hur det går.....

Vi brukar kunna "ventilera" när vi har setts, och det tycker jag har känts bra,för man

blir bekräftade på ett sätt att du e inte ensammen!

Men denna gång va det helt tyst.... Utan det va bara snack typ om väder och vind....

Sedan säger en av dom... Det va ju skönt att vi kunde prata om positiva saker!

Då brast det för mig..... Här har man lixom suttit och försökt hålla god min,

men invändigt så gråter man......

Men fortfarande ingen som frågar en om man vill prata om det.....

NÄE den träffen hade jag kunat varit utan!

Tanken som for igenom mig.... Brukar vi vara så himla negativa när vi

träffas då? Och nu när man "verkligen" behövde prata, och dom visste

hur landet låg så är det ingen som bryr sig.... Jag försöker intala mig att dom kanske

inte orkade höra, därför frågade dom inte..... Men ledsen blir man.....

Jag har även andra "vänner" som jag mailat som inte heller ens har hört av sig.....

Frågan är hur gör jag om dom vill prata en dag.... Jag lär ju lyssna,för jag är

inte sån som kan strunta i om jag vet att nån mår dårligt.

Jag har försökt att knåpa här hemma så gott det har gått.....

bla så har jag gjort arrangemang till bron.... 2 st. en hink som ska stå

bredvid min stora "tomtelykta" och ett mindre i ett zinkfat som ska stå på bordet...

Ja tänk.....

Nu har det gått 14 dagar redan!

14 lååånga dagar av toppar och dalar men mest dalar känns det som....

Det har varit jobbiga 14 dagar...Så jobbiga att jag har "stängt av".....

Funkar inte i huvet..... Pratar jag med sambon och frågar honom om tex vad han vill dricka till frukost så svarar han nått...Men typ 2 min senare så frågar jag samma sak och kommer inte ihåg vad han svarade.....

Lika om jag sitter och tittar på vädret,så kan sambon fråga när det precis är slut...Vad skulle det bli för väder i morgon?

Ja inte kommer jag ihåg det......

Huga... Men tydligen så kan det vara en vanlig reaktion,kroppens försvar att man stänger av för man orkar inte helt enkelt ta itu med allt på en gång.....

Idag har jag försökt mig på att putsa köksfönstren på insidan, men orken är inte riktigt på min sida.men jag är nöjd, måste försöka vara nöjd med det lilla!

Även om man i huvet vill MER!

Men det är nått jag har fått tacklas med dom senaste 8 åren, sen jag gick in i väggen.Att försöka acceptera att nu är det så här......

Men huvet vill MER! Men kroppen vill nått helt annat!

Livet med utmattingssyndrom är inte alltid kul!

Men jag vet att det finns dom som har det mycket värre än mig!

Näe nu är det nog med gnäll för idag!

Ja just nu är det kaos......

Men inget av det tänker jag ta här.....

Men det är tungt.....

Det händer lixom saker runt en, så nu börjar jag bli less.

Less på att inget "kan få flyta på" uten det ska bara hända och man ska bara stå ut med det.....

Har varit kanon körkyld med hosta och sömnlösa nätter. Sjukskrev mig själv en vecka men inte ville det ge sig på den heller.... Utan det va bara att ge sig iväg till doktorn. Kändes så löjligt att bli sjukskriven för en löjlig förkylning. Men eftersom att jag har utmattningssyndrom så blev det ju inte ett dugg bättre när jag inte fick sova med nån ordning.....

Nu är jag oxå sjukskriven men på helt andra grunder. Som är mycket mer jobbigt än en förkylning. Allt annat runt en känns som om det är bagateller, om nån ringer och gnäller över nån små sak så vill jag bara skrika!!

- Va TACKSAM för det du har!

Mitt i allt detta så skulle jag börja min arbetsträning, men det va bara att ringa och skjuta den på framtiden....

Idag har jag försökt att vara ute lite för solen skiner,men det är inte lätt när man har ont och inte funkar "normalt".

Får se hur mycket jag orkar uppdatera här..... Även min pysselblogg ligger nere just nu......

Inser att det va ett tag sen jag uppdaterade.....

Men det har väl inte hänt så märkvärdigt mycket......

Ser att jag har besökare fast jag är så usel på att uppdatera.... Vad kul att ni kommer in och besöker mig!

Har varit lite som en berg o dal bana ett tag..... Men nu hoppas jag att den planar ut och att det lugnar sig.

Loppisen gick väl sådär.... Inte nån storartad komers men vi blev allt av med en del saker.....

Värre va det att innan den började så brakade frysen....... HUGA säger jag bara.....

 Sambon åkte till en som har reservdelar men som har gått i pension för att få tag i en del till frysskåpet, som oxå behagade sig att braka när vi startade det.... Frys skåpet hade vi sparat från när vi bodde förut,för att ha som reserv om frysen brakade.... Men det visade sig att han hade sålt det sissta reläet veckan innan ....

Visste att mamma och pappa hade ett fryskåp som stod som dom inte använde..... Dom satte igång det och kollade jo då det gick.......

Sambon och en vän åkte och hämtade det och när dom kom hem efter mycket om och men så bär dom upp det och det får stå i 2 timmar innan vi startat det....

Vad händer????  Jo det är en flamma på 10 cm bak i reläet även på detta frysskåp.......

Men huga! Ja då kunde man hålla sig för skratt......

I sommar stugan stod en frysbox som skulle gå enligt svärmor men att den inte stannade..... Toppen tänkte vi.... Vi startar den och har den gående i helgen tills det har löst sig iallafall..... Vi startade den och det va 7 grader kallt när vi la ner maten som då hade legat i ca 12 timmar i frysboxen..... Men allt va fruset....

På söndags morgonen vaknade jag tidigt och kunde inte sova... gick ut i sommarstugan och kollade...... Tappar andan när jag kollar.... minus 2 grader och den går FORTFARANDE!!!!

Som tur va så va det iallafall kallt så inget hade tinat......

Sambon hade fått reda på att inne i reläet sitter det som en liten sockerbot som är mycket fukt känslig..... Men fick man bara skåpet att gå så kunde inte så mycket mer hända,för det finns inget som det kan brinna mer än den lilla plasten runt sen slocknade de.....

Sagt och gjort..... Provade med frysskåpet igen som han hade hämtat på lördagkväll..... Och vips så gick det!

OJ OJ vilken lättnad!

Det hade väl varti perfekt om man hade varit tvungen att ta reda på en massa tinad mat samtidigt som vi skulle ha loppis....

ALLT ska lixom hända på en gång.....

Men lite kul har även hänt!

Har varit hemma och träffat syrrans lilla hjärtegull!

Passade på och tog kort när vi va ute med bilen.....

Ja huga vilka dagar det har varit......

Helt matt och orkeslös.......

Skakade invändigt..... Känns ungefär som om när man har varit ute i kylan och frysit så att man skakar men man går inte in ändå.... Och när man väl kommer in så kan man inte sluta skaka.... Ungefär så känns det.....

Det va rätt längesen jag va så totalt utmattad....

Så på tisdagen när jag skulle till strategerna så fick sambon köra mig.... Det gick bara inte.... Dit kanske det hade gått,men då hade jag inte tagit mig hem...

Har hållit på att tag och förberett för att ha loppis här hemma..... Men va beredd på att kassta "in handuken" För det funkar ju inte och ha nått sånt när man är så utmattad... Men som tur är så har jag knåpat med det ett bra tag, så det har inte blivit nån stress, och sen har jag haft god hjälp....

Vi har satt upp 2 st partytält, med tanke på att det verkar som om att det ska bli regn i helgen.... Vi får hoppas att dom står kvar... Sambon har satt fast dom med buntband i hängrännan, så att dom inte ska blåsa iväg....

I helgen som va när svärföräldrarna va här så hittade vi mogna hallon i "trädgårds hallon busken" MUMS!!!  Det lönade sig tydligen att man gödslade dom i höstas..  

Regnet har vräkt ner här, dom dagarna när jag låg.... Sambon ringde in och skojade att snart måste du komma ut och "länspumpa" där du har din bil.....

Så sant!  Som tur va så lade vi på lakan och sedan bressening innan allt det här kom.... Annars så hade det nog kommit in endel .... 

Ja det är helt ooootroligt vad den har gått fort!

Har varit till strategerna, hem till mor och far och hämtat "pärlan" ..

Och sedan fyllde sambon 40 år igår,så det har varit fix inför det.... Fast han inte ville ha nått kalas...

Så det har varit lite städ, gjort  kort till honom bakat tårta.... Ja lite av varje....

Igår så skulle jag överaska honom, med en resa till Sundsvall, för där skulle det vara classic car i helgen, så jag tänkte det blir väl perfekt att få gå på det och kolla in alla bilarna + att åka dit i en bil som passar....

Men till saken hör att han va tussig i 2 dagar innan, och inte va det bättre denna dag..... Fick upp honom till slut och stoppade i honom 2 alvedon...

Men vi kom iväg sent..... Så när vi nådde Sundsvall så började det mörkna på himmeln... Jag trodde att det skulle vara på bergsåkers travbana men det var i Selånger... Jaja det är markant liten skillnad, men den som inte känner till vart det ligger och att man ska svänga lite till i en rondell så blir det en väääldigt stooor skillnad!

Så när vi kom till travet fanns där inte en käft!!  Helt otroligt tänkte jag för dom skulle ju ändå hålla på i 2 timmar till....

Under tiden ringer jag min svägerska och hon läser i tidningen att jo... det skulle vara då....

När vi sitter där så öppnar sig formligen himmeln....... Regnet strilar och det börjar läka in i listerna vid framrutan....  TOPPEN!!

Vi åker lite besvikna därifrån och när vi kommer till rondellen så ser vi bilar komma från ett annat håll så vi styr kosan dit.....

Men det gick ju inte att gå runt då, och dom flesta åkte hem när vi kom..... Eftersom att det regnade....

Men då hade jag ett trumfkort kvar...... Att vi skulle gå på railway saloon och äta.... Vi va in på rusta+ plantagen först för att kolla efter regnskydd till hamocken, men det fanns inga.....

Så vi rullade vidare in mot stan för att äta en bit mat......

När vi kommer dit så är det STÄNGT!!!

Gissa om humöret va på topp??!!

Då va det 2,5 timme kvar till kortegen skulle gå och sedan skulle det vara uppställning av alla veteranbilar..... Men vem orkar vänta på det,med en sambo som är så hängig, så han bara vill hem.....

Så vi handlade lite gott för att äta sen framför tv:n och sedan stannade vi i Stöde för att äta hamburgare.... För då vet man vad man får sa sambon.....

På vägen hem sen så började oljemätaren bete sig konstigt.... Stickan lixom gungade vilket den aldrig har gjort förr.... Dessutom va trycket lägre än vanligt.... Stannade för att kolla..... JUPP!! 

Ingen olja.......

Det hade väl varit fin avslutning på dagen med en motor som hade skurit??

Helt OTROLIGT vilken dag......

Ja han lär ju sent glömma sin 40-års dag......

Idag har den varit bättre iallafall........

Jag bjöd hit hans syster,syskonbarn och mor och far på fika!

Hans föräldrar har inte varit här sedan dom flyttade och det är ett år sedan....

Så det har varit en rolig och trevlig dag!

Det va oxå en av överraskingarna som han fick..... Och det va den som bäst att genomföra utan trubbel......

JO!! i fredags va det hit en fotograf och tog bildet på det man ville.... Gratis....

Jag såg lappen för sent så anmälan hade redan gått ut, men sambon känner honom så han fixade så dom skulle komma.... Jag hade tänkt att det skulle vara kul att ta kort på "pärlan" för det är ju en viss skilland att ta med en fotografs kamera än med den man tar kort med själv....

Så kom jag på att då ska vi även ta familjefoto... För det gör man ju inte ofta....

Sagt och gjort.... Ut och putsade på bilen.... Vad händer strax innan dom kommer..? Jo men visst regn.....

Men det kom bara en litebn skvätt, så det va bara att torka av soffan där vi skulle sitta och hoppas på att bilderna blir bra.... Det kommer att bli visning på alla som har varit med här på byn och sedan så får man en förstorning och resten av bilderna på en cd skiva! Så det ska bli kul och se hur dom blev!