Ja man skulle ju kunna tro det....

igår då kom det underkylt regn, men det frös på så det blev knotrigt lixom så det blev inte särskillt halt...

Nu för en stund sen hade vi + 9 grader!! Helt OTROLIGT!!!

och det är den 16 november!!! Ute på gårn har det vrit så blött och vårlikt.... (geggit)

Man blir ju brydd! Vi skulle ju lika gärna ha haft - 2 grader...

Livet rullar på....

På tisdag skajag börja med flytet..... Undrar hur det ska gå... Är så himla toksugen på allt som är gott!

Men det blir till att tvärsluta... Men samtidigt så har jag ju hållit igen i nästan 4 veckar nu...

Vägde mig i morse och nu börjar det bli "stillestånd" eller nästan då... Hade gått ner 0.2 så nu är det sammanlagt -3 sen jag började bytte ut till några nutrilett på vissa mål... Så nu har jag 7 kg kvar att få bort innan operation!   

Ska egentligen börja på tisdag, men drar väl igång på måndagen... Är lika bra....

Skriver en snabbis bara....

Har rätt mycket att "berätta" men ska dela upp det.....

Har börjat på arbetspraktiken, och det är väl "sådär"  i måndags fick jag lappa kläder och skura skor och vika ihop strumpr/vantar och kläder i trådkorgar... Den nya tjejen som ej var där när jag var där på arbetsträning, hon frågade om jag hade gjort det förut.... Jo det har jag så jag vet hur noga det är att peta ut alla stenar ur sulorna osv. ENL "schema" så ska jag göra varje sak 40 min eftersom att jag inte klarar av statiskt arbete....

Så jag ställde i ordning en balja med vatten och rengöringsmedel tog en tandborste och en kniv för att peta ur  stenar med.... Satte mig vid det stora bordet och började, hann med 3 par.... chefen kom och frågade varför jag inte var under kranen för då gick det fortare..... Jo kanske det,men hur ser man då ut i kläderna om man ska stå dår och "skvätta"? och sen hur blöt blir inte skorna??? Nått förkläde fanns inte,jo några små som bara täckte från midjan och ner.... Jag hann med 3 par på 40 min...

I morse när vi hade samling så skulle ALLA gå på "skoputsar kurs" Att ALLA skulle stå där vid diskbänken när skorna rengörs.... Oavsett om man har problem eller inte.....

Det är så klassiskt ... Oavsett om du har "lärt" dig att så här gör du med denna sak och gör du enligt konstens alla regler så kan man ge sig på den att nästa gång du ska göra samma sak så ska man göra det på ett annat sätt!!!

Spelar det nån roll HUR man gör det? bara det blir gjort eller?

Men OK jag ska stå där nästa gång,men då lär jag ju få ha med mig ombyte... För det är inte roligt att åka och träna sen i skitiga/blöta kläder!!

Men även om jag står där så tänker jag göra det i min takt och inte som andra har tänkt hur jag ska göra!

Idag skulle jag damma vid böckerna,vilket innebär att alla böcker ska bort från hyllan du ska torka av och sedan ställa tillbaka allt.... Vilket innebar att jag fick stå med armarna strax ovanför brösthöjd rätt mycket.... och då hanna jag bara ovansidan och 1 hylla på en sida av den "fyrkant" där böckerna står.... och det är hur MÅNGA  hyllor som helst!!! Men massor med böcker!!! På det skulle jag sen diska..... Vilket innebar att det blev statiskt.... Så armarna började kännas av.... Sedan skulle jag avsluta med att lappa kläder.... Nästa gång ska jag lägga in lappningen av kläderna emellan för då får armarna "vila".....

Så när jag kom på träningen så blev jag så slut i armarna av minsta lilla och fläckarna som jag brukar ha ont i blev inte roligare.....

Men det är bara att hålla ut..... Men jag kommer inte att stressa för det tål jag inte!!

Så när jag kom hem så började jag med att knåpa med ett mönster i min skärmaskin och sedan fikade vi.

Kände att kroppen började "ladda ur" men tänkte att jag går och hämtar posten.... Men det skulle jag INTE ha gjort.... Blev så himla matt..... Men tog en lugnande och va ute lite med sambon när han knåpade med en bil....

Sedan bestämmde jag att åka och ta lite mossa till hinken och krukan som jag har ljung i... Men sen hamnade jag på soffan.... Somnade och sov till 18.45 så jag sov nog alla gånger 1 timme.... Känner mig "mossig" i huvudet, domnad lixom och det blir jag om jag har gjort för mycket.... Minnet är INTE som det ska heller det är värre! Sambon kan tala om vad han ska göra,så går det 1/2 minut så kan jag fråga igen samma sak... Hemskt!

Men det är klar det kommer nog efter att jag har varit ute på resande fot och sedan startade med en rivstart både arbetspraktik och träning.... Och att kliva upp ditigt är en prövning i sig... Sover på aga så jag vaknar alltid före klockan...

När jag var på väg hm från mosshämtningen så kom jag på en sak som har "gnagt" ett tag......

I dag är det 2 år sedan vi "tog adjö" av vårt  lilla  

Tänk 2 år!! Men det känns som om det skulle vara bara några månader sen....

Den dagen var oxå lika vacker som denna dag var...... Den morgonen vaknade jag tidigt och såg solen gå upp över taken på sjukhuset....Det var nog den vackraste soluppgången jag har sett..... Idag var det en dimmig morgon med sedan fram på dagen blev det en superfin dag!

Så det har varit en jobbig dag..... Nått som man längtat så starkt efter och sett framemot rycks bort från en så brutalt.....

Men livet går vidare..... Men det känns lite som om man "trycker undan" känslor..... Att man inte är färdig med det.... Men det hände mycket oxå då som man inte kunde påverka,men som man hade kunnat slippa uppleva.... bla att möta en läkare som utsatte en för ett "övergrepp" wsom det kändes iallafall.... Han hade kunnat göra det annorlunda! Men en sak vet jag iallafall, det där ska jag inte uppleva en gång till! För då kommer jag att säga ifrån bättre än vad jag gjorde då.... Men man var väl i chock.... Sen trodde jag ju att jag skulle dö där och då...

Tror inte sambon tänker på "vilken dag det är"  Och vill egentligen inte "ta upp det" för han har varit låg nu ett tag sen det blev slut med jobbet för honom....

Ja ja nu ska jag sluta....

Ja det har rullat på i sommar...

Med träning 2 gånger i veckan....

Vissa dagar har det gått bättre andra har jag fått betala ungefär som vanligt....

Sambon hade ju fått jobb med lönebidrag,men när det skulle förlängas i mitten av augusti så blev det tvärstopp...

Där han hade varit har inte fått ut pengarna som AF skulle betala ut, så han som egen företagare kunde inte ta ur egen ficka längre och betala sambons lön... Och det kan man ju förstå.....

Men jag antar att det har nog blivit ett missförstånd mellan arbetsgivaren och AF för som jag har förstått det så måste han som arbetsgivare skicka in en "räkning" till AF för att få pengar och det antar att han inte har förstått...

Men i slutändan så blev det ju sambon som blev lidande....

Så nu är vi tillbaka på ruta 1... Inget bidrag= inga pengar.

Så det blev 3 månader med "lugn och ro".....

Men ev så finns det ett annat ställe som han kanske framöver kan få vara på med lönebidrag.... Men vad jag vet så har han inte hört nått mer ang det...

Just nu packar jag för att åka en sväng till London!   

Jag och några vänner som är med i en hobbygrupp ska åka och gå på en mässa för hobby!

Det ska bli så roligt! Jag hoppas på att komma hem med nya ideer och lite nya grejjer!

Det känns ju inge vidare att "kosta på" sig en sån här resa när det har blivit så här med sambon, men resan är betald och klar så det är bara att åka!

Det enda orosmolnet just nu är att dom varslar om strejk för markpersonalen på Arlanda....

Så jag hoppas verkligen att vi kommer iväg!

I onsdags var jag på möte med AF, kommunen och Erikshjälpen, ang att börja arbetspraktik...

Det heter inte arbetstäning utan nu är det arbetspraktik,eftersom att dom har kommit fram till att jag har 25% abetsför, så nu är det praktik....

Ska börja fred den 27/9 när jag har kommit hem det blir 3 dagar i veckan 10 timmar,men ska oxå få träna hos sjukgymnasten 2 av dessa timmar och det är jag glad för!

Det enda "orosmolnet" är att jag ska börja 7 varje morogn.... Och så stel som jag är på morognen så får jag kliva upp typ 5 för att komma igång inan det blir dax för att jobba.... Men jag ska prova så får vi se....

Det chefen sa som anledning till att börja 7 det va att det va enklare att hålla reda på allihop för dom andra började 7... Skitprat egentligen för det vet jag att inte alla gör och sen är det väl inte nått dagis där dom ska "hålla reda" på en??!!

Det nya va tydligen att alla skulle ha inplanerat vad man skulle göra så att man visste vad man hade för "jobb" när man kom dit. Och det va ju det jag ville ha förut när jag arbetstränade men det lyssnade dom inte på utan jag fick hoppa emmellan på olika sysslor,det passade mig bra eftersom att jag inte klarar av statiskt arbete som strykning och diskning alla timmarna man är där.... Och det talade jag om tydligt att det funkar inte att jag stryker hela tiden eller diskar hela tiden men om jag får variera mig så går det.... Så vi får se vad dom hittar på.... För disk och strykning är nog dom 2 största och montonaste sakerna som görs där....

Har frågat mig ibland om folk som är där och ahndlar förstår vilket jobb det ligger bakom! att tex ALLT stryks,gardiner, dukar, kläder.... 

Men det blev 3 månader till börjans med,sen får vi se hur jag ligger till med operation, för sen vill jag nog prova på nått annat!

Nu ska jag fortsätta att packa....   

Ja nu kan man säga att man har "semester"   

Har även tagit semester från att uppdatera.....

Men det är väl för att det händer inte så himla mycket.... Jo det händer saker,men ibland är det skönt att låta bli att skriva....Livet är sig likt lixom,så till slut känns det nästan tjatigt att skriva....

Har varit barnvakt åt syrrans små flickor..... Gick jättebra! Fast jag hade värk den helgen så jag trodde att jag skulle gå åt..... Till slut fick jag ta en tradolan av pappa för att överhuvudtaget få sova nånting....

Nu är träningen hos sjukgymnasten riktigt igång.... Tränar 2 gånger i veckan.... Små små rörelser....

"rodd", "skidstakning" ,gå på gåband i 2-3 minuter,bänkpress och några små små övningar på mattan....

Den känns nästan "löjligt" små,men tydligen så tar det på kroppen för endel gånger är jag helt skakis när jag åker därifårn,andra dagar går det bättre....

Idag fyller sambon år.... Var helt säker på att det var i morgon.... Men när han ringde till sin syrra och skulle fråga om hon kom på fika så var jag tvungen att gå och kolla i mina anteckningar.... Jo men visst det är i dag!!

Han tog det inte så "hårt" vi brukar inte ha något storslaget,men jag hade tänkt att han skulle få fika på säng iallafall.... Men han får väl det i morgon istället då!   

Känner mig lyckligt "nykär" har fått tillbaka min "gamla" sambo...Han börjar likna sig själv mer och mer!

Det är så skönt att se att han blir sig själv,men vissa dagar ser man på honom att han är så slut,stackarn.

Men medicinen han fick nu sisst cymbalta,den va räddningen! Dyr var den,men ack så värt pengarna!!

Skulle ha kunnat betala det dubbla om man hade vetat resultatet!!

Var rädd ett tag innan det började vända att det inte denna heller skulle hjälpa,för han hade ju provat 2 st olika före denna!

Jag är så glad och tacksam att jag "bet ihop" och kämpade och inte tog mitt pick och pack och flyttade, även om det var nära många gånger.....

Det är ju rena undret att man har orkat den här vintern som har varit eller året rättare sagt.... Att man kom igenom på andra sidan i någorlunda helt skick....Att man har orkat....

Nu när det har vänt så är det nästan att man har glömt hur det har varit.... Men det är ju samtidigt bra,varför ska man älta det som har varit? Försöker njuta här och nu varje gång han kommer och kramar mig eller när han bara stryker mig över ryggen.......  

Så idag har jag bakat marängtårta som nu står i frysen,så att det ska bli lättare att få av den från bakplåtspapperet, och på den ska det vara grädde och jordgubbar MUMS!

Sedan slängde jag ihop snickerskaka,den är ju så smidig att göra,man behöver ju ingen ugn!

Näe nu ska jag plocka ihop lite här...

Helt otroligt har det gått 1 vecka sen jag skrev sist?

Har väl inte hänt så mycket egentligen...

Nu är jag inne på min sista vecka med arbetsträning.... Nu övergår det till träning hos sjukgymnasten över sommaren och sedan blir jag väl kallad när handläggaren på AF är tillbaka från sin semester ....

Tränade förra onsdagen...

Hade förberett mig på ett svettigt pass.... Tog med ombyte o allt...Men det va onödigt... Körde mjuka lätta övningar... + att jag körde bänkpress....

Men den ska jag köra mindre av nästa gång i morgon....

För jag va skakis och har haft mer värk och varit stelare,men det är klart det gjorde ju inte saken bättre att jag glömde att ta medicinen i 2 kvällar.... Hua det blev reaktion på en gång!

På midsommar aftonen va vi hem till min mamma och pappa, pappa har nu fått syrgasmaskinen...

Tycker han har blivit så "gammal" sen jag såg honom sist... Krokig i ryggen/nacken lixom,precis som om näsgrimman drar ner honom på nått vis....

Han hade tydligen fått andnöd när han hade varit utan på en ganska kort bilresa...

Men det är klart det blir väl en psykisk press oxå,att han är utan luft...

Lördagen va vi bara hemma och jag knåpade lite ...

På lördagskvällen hade jag mer värk,kände mig speedad,så det blev en lugnande och sedan lurade jag in armarna i min mjuka gosiga morgonrock....

När vi vaknade på söndagen så kändes det som om jag inte had sovot nått... Men det har jag...Men dom senaste dagarna har varit så när jag vaknar känns inte som om jag har sovit,fast jag har det...

Men jag såg i går att det är fullmåne...

På söndagen vakande jag med mer värk och allmänt sliten... lätt utmattad. men på em åkte  vi till svärföräldrarna för svärmor fyllde år,så vi fick middag där och sedan kaffe och tårta...

Idag är det inte nå mycket bättre.... Trött, seg och lite lätt värk i armarna....

Men idag blir det en lugn och vilsam dag har inga måsten!

Ja idag har det varit en så skön lugn dag!   

Skapar en ny kategori: Må bra dagar!

För det är ju viktigt att skriva även när man mår bra,lite reflektioner om det osv...

Igår så var jag på en föreläsning med Olof Röhlander, om mental träning och hur det mentala tänket kan påverka en!

Och tänk vad viktigt det är att komma ihåg att blicka frammåt!

Att bakspegeln ska vara mindre än framrutan!   

Jag försöker att vara en positiv människa,men ibland när värken och orken är kass då är det svårt!

Men man måste nog träna sig på att leva här och nu och kanske vara mer nöjd med det lilla här i livet...

Han berättade om sin bardom och om hur hans föräldrar hade bestämmt sig för att sluta sin jobb och ta över driften på en sportaffär.... Och efter några år gick det så illa så till slut blev det konkurs....

Dom levde 2 år på existensminimum.... Och hur det va när det vände när pappan fick ett jobb och kurvan vände uppåt... Han sa det att egentligen skulle alla få uppleva hur det är att leva på existensminimum,även om det inte är så roligt så är det en nyttig upplevelse....

Och det är sant! Man kan ändå känna sig "rik" fast man egentligen är fattig som en råtta, det vet jag nu efter hur det har varit...

Jag köpte hans böcker,så min utmaning i sommar blir att iallafall ha läst 1 av dom...

Åter till dagen idag!

Har känt ett sånt lugn och frid känsla i kroppen.... Tänkte kliva upp rätt "tidigt" men då vaknade sambon och frågade vart jag skulle...   

Så jag va upp en sväng med senad kröp jag ner bredvid honom.... Vi låg och små pratade och hade det allmänt mysigt... Blev efter en stund så tvärtrött! Han klev upp och skulle åka o jobba och jag trodde att jag skulle somna om,men icke...

Satte igång en tvättmaskin och sedan även diskmaskinen....

När jag fikat så gick jag ut och plockade fram träbacken som jag har börjat måla vit, så när jag höll på med det kom sambon hem. Han fortsatte klippa gräsmattan.... Och sedan bjöd jag honom på kaffe ute i hamocken!

När vi satt där så va han så full i sjutton!     

Så när jag skulle ta en kaka aå aköt han iväg hamocken så jag inte nådde..... Och sen skrattade han så gott!

Jag satt där och NJÖT, ÄNTLIGEN så börjar han bli mer lik sig själv!

Jag tror att han oxå myste, och tyckte att vi hade en trevlig stund!         

Jag la mig sen i hamocken och gungade några minuter och mådde gott,sa det till sambon att detta har jag nog inte gjort sen jag va 12-13 år....

Sedan gick jag in och hämtade glasspinnar som jag satte igång och målade vita..... Har sett hur dom har gjort "staket" av sånna i en hobby tidning.... Har funderat rätt länge på att måla dom vita men det har inte blivit av,men nu när penseln ändå va vit,så tog jag och gjorde det....

När sambon va klar med klippningen så kom han och satte sig och vi pratade lite...Så plötsligt kommer det en bil upp på gårn..... Ur kliver en 85-årig farbror som sambon har hjälp några gånger med hans bil,men jag har intre träffat honom tidigare.... En mycket pratsam man...    Och han hade med sig sockerkaka som han hade köpt! Så vi fick dricka kaffe igen och vi  surrade på,ja han va nog kvar i 2 timmar minst!

Hade tänkt att göra lav i ugnen idag,men eftersom att klockan va över 6 när han åkte så tog vi och gjorde pytt i panna istället!   

Så idag har det varit en mysig,må gott dag! Jag har njutit i fulla drag!

I morgon blir det ett nytt "kapitel" jag ska börja träna hos sjukgymnasten!   

Jag ser framemot det och ser det som ett steg närmare operationen,för det är viktigt att vara i så god kondition som möjligt inför den,så att rehabiliteringen går så bra/fort som möjligt!

Sen vet jag ju att jag mådde ju så himla bra/gott,när jag tränade 3-4 gånger i veckan innan jag blev sjuk, så jag hoppas att jag kan få till ett bra program som min kropp oxå ska gilla!   

Ja det blev inte så mycket denna helg.....

Hade inplanerat att jag skulle åka på hobbyträff...Men eftersom att jag har varit ur gängorna i några dagar så bestämde jag mig för att vara hemma.....

Och det va nog tur,för på lördagen va det inte direkt nån jätte fart....Det va loppis här omkring i helgen ett arrangemang som dom har haft rätt mycket annonser om,så jag åkte på några,men åkte sedan hem och vilade igen....

Sedan när jag hade laddat på lite så knåpade jag lite i hobbyrummet...

Idag söndag så skulle vi åka iväg på ett ställe med pärlan där dom har lite 50-tals inspirerat tror jag att det är....

Tvättade pärlan i morse,men sedan drog det igång och regnade och det har regnat hela dan mer eller mindre...

Så det va nog tur att vi inte åkte....

Har istället gjort lite kort...

Har ikväll pratat med syrran...... Hennes make hade ringt på hemtelefon nere hos andra syrran och han frågade om hon visste vart hon hade sin mobil... Ja den ligger på laddning.... Men nej det gjorde den inte....

Han hade ringt 4 ggr och alla gånger hade Johanna svarat.... Så nu har hon lärt sig att svara på syrran mobil!    Hej! Det är Johanna och Tilda!      Mosters småpipor!

Hon är så duktig,hon snappar upp och lär sig så fort! Hon är ju bara 2,5 år!

När dom va här på nationaldagen så försvann båda 2 och vi hittade dom uppe på stegen... Johanna va bara sekunder från att kunna kliva över på taket,och Mathilda va halvägs uppe på stegen!

Det går ju så vansinnigt fort! Tänk om dom hade ramlat ner!

Hade ett litet snack i går med sambon om hur han mår..... Och han tycktes själv tycka nu att han märker skillnad...Men han blir så trött säger han,,,Ja men sade jag det är ju inte så konstigt,du är väl ungefär som mig...Du tror att du är pigg/frisk,men det är ju faktiskt inte så längesen sen du mådde så dårligt.... Och han höll med.... Och han tror nog att nu är jag frisk nu ska jag orka göra allt som jag vill,men det funkar ju inte riktigt så...

Har idag funderat på hur det har varit hela vintern.... Och vilket tungrott ställe det har varit här hemma och att jag ibland hade starka tankar på att flytta....

Men idag är jag tacksam att jag höll ut,för jag har "fått tillbaka" min kärlek...

Inte riktigt fullt ut,men det är STOR skillnad på hur det har varit!

Tänk om jag hade bestämmt mig för att flytta och inte fått uppleva detta?

Att inte få uppleva att det vände... Tänk om jag hade lämnat honom när det va som värst... Vem vet vad som skulle ha kunnat hända... Eftersom att han hade mörka tankar...

Nu hoppas jag på att det fortsätter så här och att det bara blir bättre och bättre!

Då blir man påmind om saker "bara så där".....

Höll på och letade en text som man kan ha i kort ,om någon ska gifta sig....

Och "sladdade" då in på några helt andra dikter....

Då plötsligt kastades jag tillbaka till där och då.....

Saknaden efter något väldigt kärt...Nått som idag skulle ha gjort att vi oxå blev en familj....

Men vårt öde ville något annat.....

Ibland får jag tankar om hur skulle det ha varit idag? Vad skulle vi ha gjort? Ja frågorna kan vara många,men något svar på dom får vi inte... Inte just nu iallafall....

Tänkte då spara dikten,men gjorde det inte och har funderat på den....

Och nu tror jag att jag har hittat igen den.....

Till hösten är det 2 år sedan,när vi rycktes från hoppet till en förtvivlan..... Och allt krångel runt om som det innebar.... Helt otroligt...Tiden går även om det inte känns så längesen!

Idag skulle du mitt    ha varit ungefär 1,5 år.... Om allt hade gått som vi hade velat....

Det är väl inget som jag tänker på varje dag...Men ibland så ramlar det över en... Hur skulle det ha varit??

Här kommer dikten....

Var inte arg lilla mamma
jag var tvungen att gå.
När dom klippte banden,
orkade inte mitt hjärta att slå.

Älskade pappa,
mitt liv blev så kort.
Ta hand om varandra,
när jag flyger bort.

Jag vet att ni gråter
och det finns ingen tröst,
men lyssna till era hjärtan
och ni kommer höra min röst.

jag finns inte bland er,
men jag finns ändå
Jag hör era böner
och älskar er så!

Idag/just nu så känns det jobbigt..... Att tänka på hur det har kunnat varit...

För många många år sen så tänkte jag...Tänk om jag oxå mister mitt första barn!?

Det va tankar jag tänkte för jag har "följt" rätt så mycket med olika saker i min mors spår....

Det som hon har drabbats av har även jag drabbats av....

Men man kan ju samtidigt inte tänka så... Det kan ju vara tillfälligheter... Men ändå....

Så för några dagar sen så höll jag på och tänkte på det där..... Och det blev ju faktiskt så.....

Mamma miste sitt första barn... Och det gjorde även jag....