Ja igår va jag "upp skruvad".....

Kände en viss upptrissning hela dagen, men klarade mig faktiskt utan att ta nått extra för att "landa".

Egentligen så vet jag inte om det heller va så lyckat, för det går ju en massa energi helt i onödan.....

Idag har det varit bättre men känner en viss upptrissning i dag med.

Har försökt att ligga lågt idag,så jag ska försöka att fortsätta med det......

Har hängt tvätt och kört en maskin som behöver hängas.... Och sen åkte vi på en markand som är ute i en by,

Men det va inget som va intressant.Så vi åkte hem tomhänta.

På hemvägen åkte vi förbi sambons syster och fikade och hon hade fått  en till kisse. Tydligen så va det en vän till henne som hade fårr höra talas om dessa att det va en tant som hade matat dom, men utöver de så va dom väl mer eller mindre vilda..... Så nu behövde dom ett hem.

Så en hade stannat hos henne, riktigt fin! Svart,men ljusarenästan lite åt det bruna uppe på huvet och är nog angora i den för den va yvig... Men va inte direkt lekfull utan mer aktsam...Men det är klart den hade blivit infångad och körd till henne så det är klart allt är nytt!

Sen har jag när vi kom hem knåpat ihop ett farsdags kort, som ska överlämnas i morgon.

Bilden är urusel!

Jag fick scana in den för jag har lånat ut kameran till syrran.

Lampan har jag gjort i min silhouette maskin som jag köpte på mässa i Leksand.

Ja jag har gjort FÖR mycket.....

Kan inte fatta att man ska känna sig så triggad och vill bara göra mer och mer......

Jag måste va en människa som triggas av att det jag gör syns och att det blir bra och då vill jag göra bara mer som syns och så är bollen igång.....

Igår va en sån dag.... Eller rättare sagt alla dagar är så...Men vissa dagar går det bra och jag kan avbryta mig själv...

Jag hämtade ved i skottkärran, kopierade recept och va tillbaka till grannen med dom som hon ville ha igen i samma veva hämtade jag posten... Sen krattade jag och körde iväg löven.... Men då lyckades jag intala mig med att det räcker med att du kör 3 st kärror i dag så kan du ta 3 i morgon....

Sen tvättade jag och hängde tvätt, har "hittat" igen mangeln som svärmor lämnade så den använde jag och manglade lakan påslakan och örngott....

Sen på det så kom jag på att det klunde ju va kul att fixa ett kort och skicka iväg till en begivenhet som händer till helgen.... Näe inte farsdag utan nått annat... Jag visste i huvet hur jag skulle göra så det va inget "velande" med papper eller så.... Men lite bråttom vart det för att hinna till lådan innan 5....

När jag kom hem så tänkte jag... Jag "liftar" på det där kortet och gör några till när jag ändå är i farten....

Sagt och gjort..... Satte igång och knåpade med det..... Sambon knackade i väggen, för köket ligger väggi vägg med mitt pysselrum att maten va klar så jag fick göra avbrott för de.....

Sen rullade det på..... När vi skulle kolla på robinson, vad gör jag då? Jo jag sitter med min big shot (en slags mangel) och manglar ut figurer i papper..... OCH tänker - Men va bra att jag hinner göra dessa så har jag några på "lur" som jag kan ta nån annan gång när jag ska pyssla......

Behöver jag säga att jag hade svårt att somna??

Jag va så upptriggad och "på gång" så jag tänkte nästan gå ner och fortsätta för det va ju SÅ kul!

Men si då äntilgen kom förståndet tillbaka.... Nej  du ska minnsan inte gå ner och göra några kort så här mitt i natten, tog en lugnande och tillslut så somande jag...... Men då har jag drömmt så konstiga stressade drömmar..... Jag va med syrran på campingsemester och hon körde som en kråka och jag va nervös hela tiden att något skulle hända......

Så idag känner jag mig lagomt pigg..... Inte alls.....

Ändå så känns det som om jag skulle nog ha gjort det och det......

Så nu idag har jag hängt tvätt,satt på en ny maskin,hämtat ved,varit hämtat posten och varit och krattat och kört bort 3 kärror.... För det blir ju SÅ fint......Har fyllt på fågelstugan med mat och tömt den stora 25 kg säcken med fågelfrön i en plastback för att inte råttorna ska kalasa på dom.

Känner att jag skulle vilja dammsuga och torka golven dör det blir fint och luktar gott.... Sen har jag ett recept på en kaka som va så god,som jag skulle ha bakat......

INGEN tvingar mig att göra nått,utan det är jag själv som blir triggad av att se när det blir resultat.....

Sen att resultatet just nu är att jag känner mig nervös, oroligt och allmänt upptrissad det är en annan sak som jag inte vill "se eller känna".

Fast det är ju dom signalerna som jag borde lyssna på.....

Funderar fortfarande efter alla dessa år..... Att man aldrig lär sig!

Utan man hamnar i "samma hjulspår" för antagligen så va jag likadan innan jag gick in i väggen....

Näe nu ska jag sväva runt lite på nätet och besöka några bloggar tror jag.

Ja det gick väl bra....

Tydligen så ska det "vara tryggare" för mig att det är anordnare på kommunen som fixar platsen som man ska arbetsträna på.....

För då ska jag även "ha dom bakom min rygg" så att det är fler som ska se till att det funkar....

Ja inte vet ja.... Det jag behöver "jobba med" är att INTE göra FÖR mycket....

Som han från kommunen sa... Va mer egoistisk...

Ja där slog han ju huvet på spiken.... Jag skulle nog behöva vara det, men det är INTE jag!

Konstigt att man inte har lärt sig att vara mer det efter den resan som jag har gjort.... Ränt in i den hårda kalla väggen,bara för att man töjde och vände och vred på sig själv,för att andra ska ha det bra (dom boende) bla. men även min familj och vänner....

Och sen kommer "man ut på andra sidan" men en utmattningssydrom diagnos... Vilket innebär att det FUNKAR inte att göra för mycket varje dag... Kanske inte ens att "göra" nått varje dag.....

Men när jag väl gör nått så känns det så bra i kroppen att JAAAA jag gjorde det/klarade det och det känns fortfarande bra i kroppen!! Då tycker jag att det är så "roligt" att jag bara fortsätter och gör en sak till och kanske en till ytterliggare av bara farten, också är jag där igen....Med att göra FÖR mycket......

Men jag fick även reda på en konstig sak......... Tydligen så hade inte mina sjukanmälningar gått fram till berörda personer...... När jag skulle ha börjat arbetsträna så,blev jag ju kanon förkyld..... Ringde till stället opch talade om hur det låg till..... Ja den personen som jag inte kommer ihåg namnet på,skulle hälsa chefen.....

Så gjorde jag även veckan därpå för den där förkylningen gick ju inte över..... Samma visa tydligen igen....

Ingen hälsning gick fram......

Så då hade stället ringt till kommunen och talat om detta.... Och det är så det ska gå till egentligen att dom ringer dit när den berörda personen inte dycker upp på stället när det är sagt så..... Men nu va ju problemet att jag hade fått platsen tilldelad genom strategerna, vilka jag oxå hade gjort sjukanmälan till...... Men kommunen hade ju blivit brydd och stället där jag skulle vara på hade väl blivit ännu mer brydd....

KUL! Det känns att gå nu då på samma ställe igen och presentera sig .... Dom kommer ju tro att man är en oärlig, opålitlig människa som inte kommer när det är bestämmt......

Men jag har mina funderingar att ta upp det när jag kommer dit igen....

Sa även de till kommunen att det va konstigt,då måste det vara brist i komunikationen, för jag ringde och sjukanmälde mig! Jag är inte en sån människa som med gott samvete kan skita i att komma och att inte ringa och meddela om jag är sjuk.

Om det händer igen att jag måste ringa och sjukanmäla mig och inte chefen är där,då ska jag skriva upp namnet på den personen som tar emot min anmälan, så att man har ett namn....

Jag skulle för ett tag sedan ha börjat arbetsträna så smått......

ALLT va planerat och jag hade gjort besök på stället bestämmt vilken dag jag skulle komma,hälsat på alla och presenterat mig,blivit runt visad på stället.....

Men så kom livet emellan..... Blev kanonförkyld och det ville inte gå över så jag va sjuk i 2 veckor för det. Sedan kom det här andra tråkiga,som har stark påverkan på mig emellan så jag blev sjukskriven för det oxå...

Men nu ska jag vara "frisk".... För man kan inte bli sjukskriven i all evighet,även om man mår dårligt....

Japp det förstår jag oxå,inget konstigt i sig....

Jag trodde då att jag har väl kvar platsen,så jag ska väl bara gå dit då TYP och börja..... Den här platsen

var det företagstrategerna som hade ordnat åt mig och det va en fortlöpande plats så det va inget tidsbestämmt....

Men si då i samma veva som jag blev sjuk i förkylningen så gick mitt aktivitetsstöd ut och tiden på strategerna löpte ut,och det va "dax" att bli tillbakaflyttad till arbetsförmedlingen.Dår har jag tydligen inte platsen!!!

Utan nu ska jag "börja om", ansöka om platsen igen typ.... För då har arbetsförmedlingen SINA regler dom måste följa.....

Jag men om jag hade varit frisk då och allt detta inte hade hänt.... Skulle jag ha fått sluta då på stället och "börjat" om då med att ansöka om platsen igen?

Så imorgon är jag kallad till ett möte på arbetsförmedlingen,för att träffa kommunen,som är med i planeringen av alla dessa platser.... Trodde att arb.förmedlingen oxå skulle vara med men si så blir det inte!

För idag ringde min handläggare och han va upptagen med annat,så jag ska tydligen prata med dom själv, men handläggaren skulle lägga in ett papper till dom om mina "behov"eller brister eller vad man nu ska kalla det....

Men sen kunde jag få vänta på att få börja..... Och sen är det väl inte säkert att jag har "min" plats kvar utan att den har gått till någon annan under tiden jag har varit hemma.....

Vad LESS jag blir på sånt här! Tänk vad mycket energi som jag har "slösat" helt i onödan!

Bara att åka dit och visa upp sig och tala om vilka problem man har kostar ju en hel del i ork och dårlig sömn på köpet.

Har försökt idag när jag fick reda på att handläggaren ringde och sa att han inte skulle vara med, att inte lägga så mycket energi på det utan att jag har försökt fokusera på annat. Men det blir väl att ta en sömntablett för att jag ska få ro i natt, annar ligger jag bara och grubblar och hur pigg är man då när det blir dax för möte?

Har försökt mig på att baka kokostoscabitar ikväll..... Men ja vet inte ja..... Tyckte att den blev så tunn.....

Så jag får nog modifiera om lite på receptet så kanske det blir bra! Men först ska här provsmakas och se om det blev OK.....

Ja nu har det passerat 14 dagar till....

dagar blir till veckor

veckor blir till månader.......

Livet är som en berg & dalbana just nu... Ena dan är värre än den andra... Igår va en sådan....

Är inte bara lessen för det som har hänt utan även för att det går upp ett ljus vilka vänner

man har egentligen.....

Och inser att egentligen så är dom inte några riktiga vänner.....

Har varit iväg och träffat dom som jag har gått i nätverk med.... Vi gick i ett nätverk för

långtidssjukskrivna,där vände vi ut och in på allt, så man kan ju säga att vi har

gått igenom mycket tillsammans....

Jag mailade dom och berättade vad som hade hänt och gensvaret är ju inte riktigt vad jag

trodde att det skulle bli.....

Nu när vi träffades så va det INGEN som frågade hur det va eller hur det går.....

Vi brukar kunna "ventilera" när vi har setts, och det tycker jag har känts bra,för man

blir bekräftade på ett sätt att du e inte ensammen!

Men denna gång va det helt tyst.... Utan det va bara snack typ om väder och vind....

Sedan säger en av dom... Det va ju skönt att vi kunde prata om positiva saker!

Då brast det för mig..... Här har man lixom suttit och försökt hålla god min,

men invändigt så gråter man......

Men fortfarande ingen som frågar en om man vill prata om det.....

NÄE den träffen hade jag kunat varit utan!

Tanken som for igenom mig.... Brukar vi vara så himla negativa när vi

träffas då? Och nu när man "verkligen" behövde prata, och dom visste

hur landet låg så är det ingen som bryr sig.... Jag försöker intala mig att dom kanske

inte orkade höra, därför frågade dom inte..... Men ledsen blir man.....

Jag har även andra "vänner" som jag mailat som inte heller ens har hört av sig.....

Frågan är hur gör jag om dom vill prata en dag.... Jag lär ju lyssna,för jag är

inte sån som kan strunta i om jag vet att nån mår dårligt.

Jag har försökt att knåpa här hemma så gott det har gått.....

bla så har jag gjort arrangemang till bron.... 2 st. en hink som ska stå

bredvid min stora "tomtelykta" och ett mindre i ett zinkfat som ska stå på bordet...

Ja tänk.....

Nu har det gått 14 dagar redan!

14 lååånga dagar av toppar och dalar men mest dalar känns det som....

Det har varit jobbiga 14 dagar...Så jobbiga att jag har "stängt av".....

Funkar inte i huvet..... Pratar jag med sambon och frågar honom om tex vad han vill dricka till frukost så svarar han nått...Men typ 2 min senare så frågar jag samma sak och kommer inte ihåg vad han svarade.....

Lika om jag sitter och tittar på vädret,så kan sambon fråga när det precis är slut...Vad skulle det bli för väder i morgon?

Ja inte kommer jag ihåg det......

Huga... Men tydligen så kan det vara en vanlig reaktion,kroppens försvar att man stänger av för man orkar inte helt enkelt ta itu med allt på en gång.....

Idag har jag försökt mig på att putsa köksfönstren på insidan, men orken är inte riktigt på min sida.men jag är nöjd, måste försöka vara nöjd med det lilla!

Även om man i huvet vill MER!

Men det är nått jag har fått tacklas med dom senaste 8 åren, sen jag gick in i väggen.Att försöka acceptera att nu är det så här......

Men huvet vill MER! Men kroppen vill nått helt annat!

Livet med utmattingssyndrom är inte alltid kul!

Men jag vet att det finns dom som har det mycket värre än mig!

Näe nu är det nog med gnäll för idag!

Ja just nu är det kaos......

Men inget av det tänker jag ta här.....

Men det är tungt.....

Det händer lixom saker runt en, så nu börjar jag bli less.

Less på att inget "kan få flyta på" uten det ska bara hända och man ska bara stå ut med det.....

Har varit kanon körkyld med hosta och sömnlösa nätter. Sjukskrev mig själv en vecka men inte ville det ge sig på den heller.... Utan det va bara att ge sig iväg till doktorn. Kändes så löjligt att bli sjukskriven för en löjlig förkylning. Men eftersom att jag har utmattningssyndrom så blev det ju inte ett dugg bättre när jag inte fick sova med nån ordning.....

Nu är jag oxå sjukskriven men på helt andra grunder. Som är mycket mer jobbigt än en förkylning. Allt annat runt en känns som om det är bagateller, om nån ringer och gnäller över nån små sak så vill jag bara skrika!!

- Va TACKSAM för det du har!

Mitt i allt detta så skulle jag börja min arbetsträning, men det va bara att ringa och skjuta den på framtiden....

Idag har jag försökt att vara ute lite för solen skiner,men det är inte lätt när man har ont och inte funkar "normalt".

Får se hur mycket jag orkar uppdatera här..... Även min pysselblogg ligger nere just nu......

Inser att det va ett tag sen jag uppdaterade.....

Men det har väl inte hänt så märkvärdigt mycket......

Ser att jag har besökare fast jag är så usel på att uppdatera.... Vad kul att ni kommer in och besöker mig!

Har varit lite som en berg o dal bana ett tag..... Men nu hoppas jag att den planar ut och att det lugnar sig.

Loppisen gick väl sådär.... Inte nån storartad komers men vi blev allt av med en del saker.....

Värre va det att innan den började så brakade frysen....... HUGA säger jag bara.....

 Sambon åkte till en som har reservdelar men som har gått i pension för att få tag i en del till frysskåpet, som oxå behagade sig att braka när vi startade det.... Frys skåpet hade vi sparat från när vi bodde förut,för att ha som reserv om frysen brakade.... Men det visade sig att han hade sålt det sissta reläet veckan innan ....

Visste att mamma och pappa hade ett fryskåp som stod som dom inte använde..... Dom satte igång det och kollade jo då det gick.......

Sambon och en vän åkte och hämtade det och när dom kom hem efter mycket om och men så bär dom upp det och det får stå i 2 timmar innan vi startat det....

Vad händer????  Jo det är en flamma på 10 cm bak i reläet även på detta frysskåp.......

Men huga! Ja då kunde man hålla sig för skratt......

I sommar stugan stod en frysbox som skulle gå enligt svärmor men att den inte stannade..... Toppen tänkte vi.... Vi startar den och har den gående i helgen tills det har löst sig iallafall..... Vi startade den och det va 7 grader kallt när vi la ner maten som då hade legat i ca 12 timmar i frysboxen..... Men allt va fruset....

På söndags morgonen vaknade jag tidigt och kunde inte sova... gick ut i sommarstugan och kollade...... Tappar andan när jag kollar.... minus 2 grader och den går FORTFARANDE!!!!

Som tur va så va det iallafall kallt så inget hade tinat......

Sambon hade fått reda på att inne i reläet sitter det som en liten sockerbot som är mycket fukt känslig..... Men fick man bara skåpet att gå så kunde inte så mycket mer hända,för det finns inget som det kan brinna mer än den lilla plasten runt sen slocknade de.....

Sagt och gjort..... Provade med frysskåpet igen som han hade hämtat på lördagkväll..... Och vips så gick det!

OJ OJ vilken lättnad!

Det hade väl varti perfekt om man hade varit tvungen att ta reda på en massa tinad mat samtidigt som vi skulle ha loppis....

ALLT ska lixom hända på en gång.....

Men lite kul har även hänt!

Har varit hemma och träffat syrrans lilla hjärtegull!

Passade på och tog kort när vi va ute med bilen.....