Japp.... idag "lyckades" jag med det......

Skulle gå och hämta posten och det blåste..... Sambon hade ställt upp dörren,men när jag skulle gå så tyckte jag att det blåste för mycket så jag drog igen den.....

När jag kom till postlådan så hade inte brevbäraren varit där ännu... Så det va bara att vända.....

Såg att grannen höll på att baka i sin bagarstuga som man passerar på vägen upp....

Så jag knackade på och vi pratade en stund,så såg hon att posten va dit,så jag gick efter posten både vår och hennes....

Lämnade in hennes och fick då en segkaka med hem!

Väl på bron så tar jag i dörrhandtaget..... Men vad snopen jag blev att det va låst!!!

Och där vi brukar ha nyckeln fanns ingen.....

Satt ure på bron ett tag och läste posten...Men så började det bli kallt.... Så jag tänkte de att jag går väl och sätter mig i svägerskans bil som stod kvar här sedan sambon va och besiktade den igår.....

Satt där i 1 timme och lyssnade på radion.... Men någon sambon fanns inte i sikte.....

Nycklarna satt i bilen..... Satt och funderade om jag skulle åka ner och kolla om han va på sin praktikplats... Men visste att dom skulle åka och leverara saker idag.....

Men efter ett tag så gav jag upp... Tänkte dom kan ju faktiskt vara där....

Startade och rullade i sakta mak ner till hans praktikplats... Men där va ingen......

Satt kvar en stund och då kommer en av dom gåendes...... Så han skulle ringa dom men efter en stund så

dyker dom upp.....

Sambon blev lite förvånad att syrrans bil stod där..... Ja men sa han varför har du inte ringt...?

Ja men sa jag jag har ju låst in allt.....!

Dom bjöd på kaffe och vi satt ute... Där va det lä så det va lite behagligare att sitta ute...Sedan rullade jag lika sakta hem igen.....

Hade mer ont i huvet idag.... Men det blev lite bättre med kaffe och en hel del vatten......

Måste försöka att dricka mer tidigare,för inatt har jag vaknat med att jag har så ONT i magen av att jag är så kissnödig.... Så 3 gånger har jag fått sprungit.... Blir så störd sömn.....

Det verkar som om "signalerna" inte funkar lika bra som innan ... Istället för att bli kissnödig så får jag så ont i magen.... Men det är klar allt nerver är väl avskurna när dom opererade..... Så

förhoppningsvis så kommer dom tillbaka......

Idag är jag så toksugen på något salt!

Så jag skickade iväg sambon för att köpa mat.....

Idag blir det lyx....... kebabtallrik....  MUMS!

Vi åkte alltså hem ganska omgående sedan jag hade varit sängliggandes i 4 timmar.....

Satt och skakade i bilen i 1,5 timme......

Men va så glad att jag hade kunnat åka hem,trotts att jag inte kände mig 100 varken i balansen eller i riktigt bra i huvudvärken....

Väl hemma bäddade jag ner mig i soffan och försökte mer eller mindre komma till ro.....

Det gick inge vidare.... Kroppen bara "skrek" oro, ja ångest..... Hade svårt att kunna komma till ro och vila kände mig spänd ....

Provade med lugnande.... Provade med mer lugnande.... Till natten så tog jag sömntablett....

Somnade väl och sov en stund från kvällen,men sen va det kört.....

Vad söm höll mig vaken va mest benen......

Det "pirrade" i dom mest i låren... Dom kändes så tunga ungefär som om att allt blod va i dom...

Provade att vara uppe och sitta på toa och vicka med dom,tyckte det kändes bättre kröp ner igen....

Låg med dom högt,lågt,utan täcke,med täcke,vände mig i sängen och hade dom på kudden...

Ja så höll jag på HELA natten....

Sambon åkte iväg på sin praktik på morgonen..... Och jag vankade här hemma och försökte få nån ordning på benen...

Till slut ringde jag min syster som oxå hade gjort blod-patch och frågade om hom hade känt så här.....

Men det hade hon inte..... Och hon tyckte absolut att jag skulle åka in eller åtminstonne ringa avdelningen....

Just då så va jag så himla slutkörd och orolig att något skulle ha hänt när dom hade varit i ryggen och "grävt"..

papperet medNumret till avdelningen hade jag givit till sambon,så jag visste inte vad det va,men kom på att mamma hade oxå fått det numret.... Så jag ringde hem .....

Men då brast det..... Huga vad jag grät.....

Mamma måste ju ha blivit JÄTTE orolig!!!

Fick numret och ringde avdelningen och talade om hur natten hade varit..... Dom ville att jag skulle komma in...

Och att jag då skulle komma direkt upp på avdelningen.....

Tyckte så synd om sambon som hade åkt fram och tillbaka och hämtat mig,och nu va det dax igen lixom..

Så jag beslutade efter mycket vånda att ta ambulans....

ÅÅÅHHH vad jag tyckte att det tog tid innan den kom.... Jag hade ju önskat att jag redan DÅ va inne på sjukhuset!!!

Men dom kom..... Och antagligen så va jag fortfarande påverkad av denna huvudvärks symtom....

För allt blir så förstärkt.... Jag tyckte att ambulanskillarna luktade så stark svett och deo och till råga på allt så tyckte jag att han som körde tuggade tuggummi för högt och att det luktade på STARKT av de....

Att åka ambulans va inte alls något nöjje..... Att ligga på denna smala brits, känna sig allmänt yr och konstig i bena och ha alla dessa intryck som va förstärkta OCH att det dessutom skramlade och levde rövare i bilen.....

Men fram kom vi och dom körde mig raka spåret upp på avelningen.....

Väl där fick jag en säng och efter en stund så kom en ung läkare och gjorde alla dessa "nerv undersökningar".

Stack mig på benen körde en penna under fötterna osv.....

Men hon hittade inga avikanden.... Tur de.....

Så hon skickade hem mig....

Så det va att ringa efter sambon IGEN..... Så det dröjde ju 1,5 timme innan han va där....

Under den tiden försökte jag dricka och röra på mig,för jag kände mig inte OK....

Kallsvettades,yr,lite ont i huvet.....

När han kom så hade han med sig en rullstol... tur de för det är låååånga koridorer på Sundsvalls sjukhus....

Satte oss i bilen och tuffade hemåt..... Stannade och åt hamburgare..... Jag kämpade med min 90 grammare.... Kände att huvudvärken hade blivit lite mer tilltagande,men trodde att det va för att jag hade druckit för dårligt och ätit dårligt oxå för den delen.....

Sedan fortsatte vi hemmåt....

Lika underbart då att få komma hem!!!

Fortsättning följer....

Tänkte börja lite med detta..... Skriva lite om min operation.....

På söndagen åkte vi in sambon och jag och låg över på patient hotellet... för jag skulle vara på avd 12 redan kl 06.30

Sambon stannade kvar,för jag ville gärna ha någon "där" när jag vaknade..... Ja på uppvaket fick han ju inte vara...Men jag visste att han fanns någonstanns och väntade på mig......

När jag kom på avdelningen så fick jag duscha med descutan...Desinfektions medel....  Det gjorde jag även kvällen innan.... Torr man blir av den och luktar sprit lixom....

06.45 va jag klar..... Fick reda på då att det blir nog inte föränn 10 som dom kommer och hämtar dig.....

Plötsligt så står den läkaren som ska operera mig vid sängen och jag fick snällt följa med på ultraljud.....

2 st sora myomer ser dom + ev några små... Det va svårt att se men en av dom stora satt mindre bra till.....

Dom va även in 3 st läkare varav hon som skulle operera mig.. och vi pratade om riskerna och att det kunde bli infektion,men att jag skulle få äta penicillin i 10 dagar efter operation.... När vi pratade då om ryggbedövning så sa dom även denna risk med huvudvärk,men att alla inte får de.... Men då finns det trix för de....

Ja sade jag en blod-patch.... Då blev dom snopna att jag visste vad det var.... (men det visste jag vad det var för det har syrran fått göra 2 gånger) Då säger den läkare som ska operera mig,Ja hon är väldigt VÄL informerad om risker och dyl.....   

Sedan va det att gå tillbaka till sängen och vänta.... Vid 7.45 tror jag att det va då kom dom plötsligt och hämtade mig för då hade det blivit ändring och dom tog mig före......

Förberedes nere på operation,fick lugnande.... Så skulle dom sticka mig i ryggen och ge mig ryggbedövningen....

Dom stack och stack.... Till slut säger narkossköterskan att nu får ni bedöva för hon reagerar på sticket....

Då fick jag "tandläkarbedövning".... Dom bytte narkosläkare under tiden för hon som stack  först hon ville inte fortsätta eftersom att jag va så svårstucken..... Så byttes dom av... Tror att det va Anders som gjorde det...Och så säger han att nu tar det och nu känner du att det skicker i benen,nu får du lägga dig.....

MEN jag kände minnsann inge kryp i benen och vips så sov jag......

När jag vaknade ur narkosen så känner jag hur himla ont det gör i såret.....Tänker att snart,snart går det över....

Men efter en stund när jag klarnat mer så inser jag att det där släpper inte......

Börjar "klaga" då drar dom ut min säng till ett annat rum och säger att ryggbedövningen tog inte... Så vi måste göra om det.... Jag tänkte att det är lika bra att jag försöker sitta nu oxå...Eftersom att jag visste att jag va så svårstucken....För dom tänkte göra det när jag låg....

Samma visa igen... Dom stack och stack......

Till slut så träffar narkosläkaren Anders på och jag får smärtlindring! Då kände jag hur det "stack och kröp" i benen....

ÅÅHHH vad skönt det va när smärtan klingade av.....

Hörde när det va klart att dom sa.... Och hon T.O.M satt upp när hon fick den......

Tanken slog mig då att man är nog tåligare än vad man egentligen ska vara..... Men jag hade fått annan smärtlindring innan,men den tog inte "riktigt"

Sedan låg jag lääääänge på uppvaket...... Tänkte ska dom inte skicka upp mig snart....

Tänkte på stackars sambon......

Men tydligen så enligt sambon som hade frågat efter mig och "sprungit" där på avdelningen så ville jag inte vakna riktigt.... Och jag vet att jag va väldigt seg.......

När dom hämtade mig så va klockan närmare 18........ Och då fick jag reda på att sambon hade åkte hem.....

ÅHH vad jag led med honom..... Vilken väntan!

Tydligen så hade dom blivit 30 min försenade med operationen pga att jag va så svårstucken.....

Någon gång på natten eller på tisdagen så började huvudvärken........

Huvudet kändes som det skulle sprängas i bitar...... Allt blev så förstärkt! Alla lukter,ljus,ljud......

Det blev som "stopp" i vänster öra.... Kändes som om jag hade vaxpropp.... Nacken va så stel.... Yr,kallsvettig,

Det tom gjorde ont i huvet att öppna ögonen och att röra på dom!

När jag pratade så kändes det/hördes det som om jag pratade i en tunna....

Dom försökte vätska upp mig med 4 påsar dropp och massor med kaffe så att det inte va det som jag hade ont i huvudet av.... Men inget hjälpte......

2 gånger tror jag att jag va uppe och satt på sängkanten mellan måndag morgon och onsdag förmiddag.....

Kändes som om man hade världens bakfylla.... Den VÄRSTA någonsinn!!

Så på onsdags fm. fick jag åka ner igen på uppvaket och där gjorde dom en blod-patch......

Då tar dom blod ur armvecket och prutar in det i ryggen för att man ska sluta läka ryggmärgsvätska....

För det va det jag gjorde...Det va därför jag mådde som jag mådde...

När dom va klar med detta,så kände jag redan innan jag fick lägga mig ned att då började huvudvärken att klinga av..... ÅÅHHH vad skönt det va!

När man har fått en blod-patch så är det ryggläge som gäller... Så jag låg plant i 4 timmar.... Inte röra på mer än armar och ben inte sitta upp eller dyl......

Efter detta så klev jag upp.... Kändes fortfarande lite i huvet men inte som förut.....

Duschade och sedan hämtade sambon mig och vi åkte hem........

Mitt i allt detta elände så får jag beskedet...... Operationen hade gått bra!!

Den myom som ställde till det "värst" den hade dom oxå fått bort! + dom små!   

Men myomer är luriga sa läkaren... Dom kan komma tillbaka.......

Läkaren sa även att jag hade haft en dårlig start och maximal otur........

Så på grund av denna dårliga start och att jag inte kunde kliva upp dom 2 första dygnen så blir det att ta blodförtunnande i spruta i 3 veckor i stället för 1 vecka....

Fortsätting följer....

Ja,det är sant och det känns otroligt efter denna vecka......

Har haft så många komplikationer och maximal otur som läkaren sa.....

Har varit hem nån sväng för att sedan vända åter 2 gånger har det varit så... bla en gång med ambulans.....

OOTROLIG jobbig vecka....

Ska inte skriva så mycket för orken är så minimal....

Men jag vill iallafall skriva en notering om hur jag mår så att jag kan gå tillbaka och kolla....

Skapar en ny kategori där jag kan samla allt...

Kom hem igår...

Är så tacksam för allt och att jag lever.... Och att jag nu kan kliva upp och kan gå ut om jag orkar osv...

Alla blommorna är så vackra.... Det va så underbart att stå på bron och höra att det regnade...

Helt sjukt egentligen.... Men efter detta så känns det så!

Är så tacksam så att jag är rörd till tårar....

Är så tacksam för alla som jobbar inom vården som tar hand om en när man behöver det och för alla som vidare utbildar sig och för all forskning som görs så att man kan få hjälp!

Det kommer att komma uppdateringar om denna vecka......