Ja det har hänt endel  på dessa dagar...

Ihelgen så har jag varit på bröllop,min kusin har gift sig....

Så redan i torsdags åkte jag till min mor och far för att samåka med dom på fredagen ner till S-holm.

Dagarna gick alldeles för fort! Hade kunnat stanna i några dagar till men skulle hem och "jobba"...

Riktigt trevligt och en hel del folk ca 60 st. Massor med god mat... ja helgen va toppen!

Det enda som saknades va sambon!

Han jag hade mitt emot mig påminde väldigt mycke om mitt ex... Konstigt nog,men 50 år äldre kanske...

Skrämmande lik!

Men ville inte fråga... Näe det va då och jag ville inte prata om honom/dom om så va fallet....

Men det är låååångsökt för han va inte från s-holm utan från Örebro.. Ja ja men lustigt va de...

På onsdagen hade jag ett möte med min "mentor" eller vad man nu ska kalla henne och pratade om hur jag tyckte att det gick på arbetsträningen... Talade om lite synpunkter som jag hade bla att jag tyckte att det va synd att ingen talade om att det skulle vara månadsmöte med den högra chefen för dom övriga,det fick jag reda på att dom hade haft en dag....

Jag vill ju oxå känna mig delaktig på arbetsplatsen "en i gänget" ......

Tydligen så ska det bli ett möte framöver som jag skulle delta i,där alla ska vara med och få säga sin mening och att det ska bli bättre stämmning.....

Så kommer jag idag och det är ett möte...Jag hälsar och skyndar mig ut i butiken för att inte störa.... För man kommer typ direkt in i personal utrummet när man kommer så när jag hade låst in mina pinaler så gick jag .....

Väl inne på sorteringen så frågar jag vad det va för möte.... Jo då va det ett möte för alla nya.... information....

Och jag va inte med kan jag säga..... Blev så himla besviken!

Visst jag va dit för ett år sedan och fick info,men jag va ju bara dit och presenterade mig och fick lite allmänn info ang deras jobb och bistånd dom pysslar med inte hur det funkar där på plats!

Så nu hade det hänt igen lixom.... Och med på detta möte satt min mentor!!!!

Blev så himla ledsen! Så tårarna trillade när jag stod och sorterade vantar och mössorna igen....

Visst va nog en överreaktion,men ändå! Bara för att jag är där få timmar så ska jag väl ändå oxå få samma info eller? och dessutom så visade det sig att 1 av dom som va med på mötet hade varit där förut....?!

Veckan har varit känslosam en berg och dal bana så detta blev lixom droppen.....

Jag är van från när jag gick på introduktion så fick man en handledare och det va den som man fick hjälp och kunde fråga om det va något man unrar över.... Nu känns det som om man har ingen... Man får sköta sig själv lixom...

Så står jag där och har plockat fram lite underkläder som va nya som jag hade satt lappar på så det va bara att prismärka kvar.... Så jag frågar en kille vad han trodde att man kunde sätt för pris och om man skulle plocka bort den gamla prislappen.... Och då får jag till svar att jag fick absolut inte prissätta! Det ska cheferna gröa det va deras jobb lixom!

Men hur ska man veta när ingen säger nått? Och hur ska dom hinna allt lixom? För jag hade kollar på vad dom andra kostade så jagtänkte att man får väl ta ett "riktvärde" för vad dom kunde vara värda....

Då kände jag ännu mer.... Hur ska jag vet om  jag gör rätt? för man vill ju inte "trampa i klaveret" hela tiden, nu va ju inte detta hela värden,för jag frågade ju... Men ändå! om det kommer nån som är mer osäker än vad jag är då?

Sen det där att man får olika info om samma sak från samma person det blir jag oxå förvånad över... För det hände förut,samma person gav mig olika svar om en fråga jag hade om tavlan där man skriver när man ska jobba vilka dagar och tider...Ena gången då ska man skriva själv,nästa så får man inte röra tavlan alls.... Hur fasen ska dom ha det? hur ska man veta? Sen kommer en annan person och säger något HELT annat! och då ska dessa 2 personer vara chefer och förhoppningsvis säga samma saker! 3 olika besked om samma sak.....

Är det konstigt om man är förvillad?

Så nu i em/kväll så har jag kännt mig ledsen och nere varför vet jag egentligen inte... Jo det blir för mycket och sen har jag sovit som en kratta hela helgen, 3 nätter med dårligt sömn gör sig till känna.... Så i morse när klockan ringde trodde jag inte det va sant! Näe inte än!

Men nu är jag hemma i 2 dagar och ska ladda.... jag tror jag ska ta dom en "duvning" hur ska dom annars få veta vad man tycker? Men det känns trisst när min mentor sitter där och vet vad jag hade sagt... Hon hade ju kunnas sagt att det här tror jag att du ska vara med på.....

Ja ja det är väl bara att släppa....