Ja,det är frågan.... ?

Är det för mycket just nu?

Magen är i kaos i dag,fast jag inte tycker att jag har gjort nått.....

Men igår hade jag ju folk här mest hela dan och det hör inte till vanligheterna,sen så är det fortfarande krångel med nacken och bröstryggen....

Sen så har vi ju allt det andra oxå... upp på alltihop...

Funderar på det läkaren sa till mig på kvinnokliniken när jag va dit.....

Och allt som har hänt med mig och min kropp sen oktober.....

När jag pratar om det så känns det inte som om det är "mig" som jag pratar om...

Har nog inte riktigt fattat.....

Sen att jag inte har fått kommit på samtal gör ju inte saken bättre... jag får ju aldrig

"ur mig de" utan det känns som om jag bara stoppar mitt mående och min psykiska hälsa

längre och längre in i "garderoben" Fast jag vet att det inte är bra!

För förr eller senare så kommer det över en,och då är det bättre att försöka att göra

något åt det medans det är aktuellt. Visst medicin ÄR bra! Men hur bra är det att man trycker undan

dom få känslor man har?

Idag känns det riktigt piss!

Men det har nog mycket med ryggen att göra oxå! Har lagt ut 900 kr nu och det har inte blivit

bra..... Ringde idag igen till kiropraktorn och fick en tid på torsdag,fick hon någon lucka i morgon så

skulle hon ringa..... Så här krångligt har inte inte varit på mååååånga år....

Minsta lilla jag gör så blir jag så "trött" i bröstryggen....

Inatt sov jag rätt så ok...Men det beror nog på att jag tog en sömntablett.....

Tänk hur det är..... Natten mot igår så stormade det ju så hemskt,så det blev ju knappt nån sömn.....

Jag va vaken hela dan ingen vila och mycket folk! Sedan slapp i soffan......

MEN ändå så blir jag inte trött då på kvällen??!!

Utan då har det lixom slagit över så dår blir jag speedad istället...... Och då är det ju omöjligt

att sova!!

Borde ju bli så uttröttad så jag skulle ju inte orka hålla mig vaken!

Men jag hade en släng av seghet på dagen,men det gick ju inte att gå och sova när man

äntligen har främmande!

Undrar när min kallelse till magnetröntgen kommer.....

Och jag undrar vad den kommer att visa!!

Egentligen så vill jag inte veta..... För så mycket skit som har hänt nu sen i höstas,så fattas det ju bara att

den visar något mer skit!

Det är som att åka berg och dalbana med ME..... Ena dagen då kan det vara rätt OK,nästa är det ner med buller och bång och man orkar inget,men är trött och seg  och huvet funkar inte som det ska.

Sånna dagar känner jag mig som instängd i min egen kropp..... Eller det gör jag rättare sagt jämt!

För jag känner inte igen mig själv,sedan jag gick in i väggen.....