Japp idag har det varit möte....

Med alla "inblandade" i mig..... Sjukgymnast,cotch,läkare, AF...Den enda som inte va med va FK.

Men dom är ännu inte "inblandade"....

Dom kommer att bli det den dagen jag vet hur mycket jag kan jobba och om det blir att säka sjukersättning....

Så nu om jag har fattat det rätt så kommer jag att börja på arbetspraktik och inte arbetsträning på mina 25% som jag gör... Men vet ej ännu om det kommer att bli på samma ställe som jag är på nu...

Handläggaren på AF har ju semester i sommar till i augusti och hann inte kolla/fixa med detta innan semestern..

Men om jag inte fick fortsätta på samma ställe så skulle jag kunna få utnyttja tiden och gå och träna hos sjukgymnasten... För att inte tappa det som jag har byggt upp!

Och det tycker jag låter bra! För jag vet att jag tjänar på i längden om jag kan få lite mer muskler...

Läkaren va lite sen till mötet,och han va lite fortfarande inna på det att om jag gick ner i vikt så skulle allt bli bra... Men då röt min vän som jag hade med mig Kerstin till och sedan formulerade han sig lite annorlunda... Att det KAN bli bättre... Jadet vet jag oxå att nog skulle det gå mindre energi om man va lättare...

Men men.... Vi får se...

Sedan skulle jag bli skickad till psykologen hos HC och ev den som AF har för att kolla av lite... För allt måste va genomgått innan man ev kan "fastslå" hur /vilken förmåga jag har... Och det är för att det ska finnas så mycket som möjligt den dagen om jag ska söka sjukersättning framöver,men i detta läget så finns det för lite på mig och dessutom så kan det oxå styrka min diagnos...

Läkaren verkade inte främmande för att sätta kroniskt stötthetssyndrom= ME på mig.... Men inte just nu då...

Sedan får vi se vad opertationen kan göra för mig om jag då blir "frisk"!!

Sedan när mötet va klart då åkte vi och köpte hemmagjord glass och åkte hem med i värmen!! och till det så kokade jag kaffe. sedan skickade jag min vän med tåget!

Är så tacksam att jag kunde ha nån med mig som jag sedan kunde bolla mina funderingar med,och hon tyckte att det va ett bra möte och det tycker jag oxå...

Tydligen så tickar mina aktivitetstöds dagar på nu...Han förstått det men har ingen aning om hur många jag har kvar!! Men tydligen så kan man då när det sker skrivas in i nått annatt programm...

Ja jag hängde inte med där riktigt..... Men det löser sig nog! Jag skulle inte lägga nån energi på det!

Tydligen så va min diagnos fibromyalgi och utmattningssyndrom som sedan när allt detta är klart så kan den komma att ändras till ME...

Dagens möte gick ändå rätt så bra rent orkesmässigt + att jag sedan hade min vän kvar här en stund efteråt....

Men just nu så känner jag mig lite skakis/darrig och har ont i huvudet....Lite speedad och orolig eller nervös jag vet inte......Men så blir jag när kroppen håller på och laddar ur....

Vaknade 4 i morse och trodde jag hade försovit mig... och sedan har jag hållit på och sovit typ 20 min och vaknat och kollat på klockan... Så jag ställde om väckaren så att jag fick ligga ett tag till.... Innan jag skulle hämta min vän med tåget!

Ja nu är det bara att vänta och se...... Nästa möte med cotchen blir den 10 juni och ska höra då hur det blir med vidare om jag får vara kvar på samma ställe...

Men det möte som är närmast just nu är att jag ska in på information ang gastric by pas operation....

Så det blir ett nytt kliv i livet....   

Ja det gäller att ta tillvara när man känner lycka!   

Det har "hänt" så mycket den senaste veckan med sambons mående,så jag är nästan i chock!

För för bara 1 månad sen så va det riktigt illa! Och jag hade ju funderingar på att flytta t o m!

Nu är dom tankarna borta och jag försöker njuta och leva i nuet!

Visst det fortfarande rätt långt kvar innan har är sig själv igen! Men det går garanterat åt rätt håll!!

ÄNTLIGEN!

Så som jag har saknat min "gammla" sambo!

Han verkar inte märka själv av den förändring som jag ser/märker,men det lär han ju göra förr eller senare att han "känner igen! sig själv lite mer!

Jag älskar det lilla jag ser!!   

Tänk att så lite kan betyda så mycket!

Och det gör ju att jag oxå mår bättre och det är inte lika "tungrott" här hemma!

Va ju till kiropraktorn igår.... Men idag har jag nästan,nästan ska man tillägga likadan som innan... Men nu har jag även varit mer "trött" i ryggen... Men jag hoppas att det släpper och att jag slipper åka dit på ett tag igen!

Japp det är på G....

Ryggen har "varnat" ett tag.... Än har det inte blivit akut,men jag känner att det är nog inte långt borta...

Försöker att vara "försiktig" men är så stel på morgonen och sedan strålar det som vanligt ut i den högra höften...

Så igår ringde jag till koripraktorn och jag fick komma redan idag!   

Håller på och tvättar och hänger ut kläder för det är ett strålande vackert väder!

När jag gick och hämtade posten så kände jag riktigt hur det känns njutbart!

Njuter av det fina vädret och att sambon mår bättre och jag ska försöka att bara må, nu när det

känns så här!

Det va ju ett tag sen man hade den här känslan!

Sambon började fixa med bilen igår som ska besiktas på fredag... Det va lite rosthål som ska svettsas...

Så kommer han in och frågar - du ska inte ha bilen i morgon va?

Jo svarar jag,jag ska till kiropraktorn... Så stackarn trodde han skulle måsta gå ut och göra den klar i går kväll,för nu är den upphissad...

Men jag sa det att jag tar pärlan!

ska bli härligt att få ut och åka lite i det strålande solskenet!

Igår kväll satte jag lite av blomplanten,egentligen hade jag tänkt köpa mer jord idag,men eftersom att jag åker i pärlan så får det bli en annan dag......

Satt e sedan planten bakom fönster som finns över så att dom ska få växa till sig lite där bakom...

Hoppas att dom blir lika fina som dom blev i fjol...I år ska jag även testa nått nytt...

Har en balkong på övervåningen och i år ska jag ha blomlådor där med surfinia i...

Så jag hoppas att don växer sig riktigt stora och blir fina och hängiga!

Näe nu ska jag ta och fixa till mig innan jag ska dra...

Vet inte vad jag skulle sätta för rubrik...

Fredagen va det likadant med arbetsträningen.... Va så himla trött när klockan ringde,kändes som om jag va tröttare när jag vaknade än när jag la mig.... Men ändå så hade jag sovit hela natten...

Men jag åkte ändå! Lite mer värk i benen men det hindrar inte mig!

Hade även ett samtal med cotchen ang mötet jag ska ha på fredag på HC....

Hon läste upp ett sammandrag som honm har gjort på dokumentationer som honm hade gjort dessa månader...

Och jag tyckte det lät så himla negativt eller hemskt... Men samtidigt så går det ju inte att blunda för hur det har varit eller är... Det är ju så här det funkar...

Så när jag kom hem i fradags så gjorde jag sambon sällskap i soffan och somnade en stund....

Han hade åkte hem lite tidigare för han kände sig så matt och usel... Och det kan ju ta 1 månad innan man känner sig fullt 100 efter en lungiflammation...

Men jag ser STORA skillnader på honom nu! Han verkar må bättre! Och det är så skönt! Han pratar mer och är mer skämtsam! Tänk att det till slut skulle bli en förändring! Men så har det tagit 1 år och 3 olika mediciner innan det skulle bli en vändning!

På fredagen så va vi ju båda trötta och sega så jag frågade om jag skulle steka hamburgare som fanns i frysen...

Men då svarade han att det skulle han äta i morgon!

Då förstod jag att han ville följa med på veteranmarkanden i S-vall!   

Så vi åt och  sedan var vi ute och jag tvättade pärlan och sedan va vi ute en liten sväng för att varmköra henne så att vi skulle kunna ställa tomgången... Han kollade även brytaren på den och nu grog hon faktiskt lite minder bensin!

Så på lördags morgonen va jag uppe och donade med fika som vi hade med...

Trodde inte att jag skulle få upp honom,men jag va upp och frågade om jag skulle gröa fika och till slut så kom han ner.... Men vi blev 1 timme senare än vad jag/vi hade sagt... Så många började packa ihop sina saker som dom sålde,men det fanns så mycket att titta på! Vi gick förbi en försäljare som hade rätt så långt hår och tunt uppe på huvudet.... Ja säger sambon så där kommer jag att oxå se ut när jag blir gammal.... Vänta bara så ska du få se! och så flinar han... Jasså säger jag... Ja men det ser jag fram emot svarar jag!   

Jag blev så varm invändigt! Jag som har trott att han ville att vi skulle göra slut och att han inte ville leva med mig.... Och nu ska jag även få se hur han kommer att se ut när han blir gammal!    Har saknat min "rätte" sambo så länge!! Så nu när han börjar bli sig själv så blir jag nästan chockad!   

Och så många bilar som det va där igår det har jag nog inte sett de gånger vi va där!!

Sedan kom mannen fram som vi hade pratat med förra året som hade varit på en bilutställning  i Umeå och med sig hade han ett programm från detta och kopierade bilder från den utställningen som pärlan hade varit med på!!

Så det va roligt!

På vägen hem stannade vi och köpte hamburgare och sedan åkte vi en slingrig smal väg som va så där sommar härligt grön!   

Väl hemma så landade vi i soffan och bara slappade och kollade på lite Albert och Herbert!   

Va nog rätt så slut efter gårdagen för jag slocknade direkt i sängen och som till 10.40 Det har inte hänt sen jag började arbetstränat!

Så jag blev nästan chockad!

Vi låg kvar en stund och "mojnade" oss... Så skönt att sambon börjar bli mer sig själv! Vå låg och små surrade lite och bara mådde!

Så ringde bästemor och frågade om vi skulle komma,så det va bara att maka sig upp... Som tur va så bjöd hon på smörgåstårta! för idag var det ju morsdag!

Vi hade med oss ett flak med ved och när vi skulle hem så startade ju givitvis inte transiten.... Men som tur va så va ju mekanikern med! Vi köpte lite sommarplat hos han som har handelsträdgård där dom bor och sedan åkte sambon före oss och jag åkte med svägerskan hem.

Väl hemma så  fixade vi senare lite middag potatis och sill! Super gott nu när det har varit så varmt idag!

Efter det så slockande jag i soffan......

Jag planterade lite  av planten men har för lite jord hemma så jag får fortsätta fixa med det...

Men känner att det är mer än nog för idag! Så det va tur att jag inte hade mer jord hemma!!

Näe nu blir det dusch och sedan sängen...

Idag har jag ökat på min tid på arbetsträningen med 1 timme..... Och sedan blir det 1 timme till på fredag....

Och det märktes....... vi hade ett möte sissta timmen och jag kände hur luften sakta men säkert började pysa....   

Det va en "uppdatering" om Polecyn på jobbet och dom "riktlinjer" som dom har,så det hade jag redan hört men sedan fick man skriva på att man hade hört detta...

Handlade lite innan jag åkte hem och väl hemma blev jag bjuden på kaffe...   

Sambon la sig i soffan och jag kastade ner mig i den andra änden av hörnsoffan... Och där slocknade jag...

Så jag sov i 1,5 timme....

Men jag behövde det säkert!

Men nog är det väl märkvärdigt hur 1 timme ska "kosta på" så?

Men det är bara att bita ihop för så här va det sisst oxå när jag höjde upp tiden... Då "dök" jag ett tag tills det hade "normalisterats" Och jag vill visa att jag iallafall försöker inför mötet som jag ska ha till veckan med AF,FK läkare osv.

Men jag blir så less på min kropp... Varför ska man bli så slut av 1 liten ynka timme?

Har haft en mindre "bra" dag med värken oxå, så jag tog 1 alvedon extra i morse,men egentligen är det ju inget att orda över för det har som sagt kunnat varit värre! Så att inte ens alvedon har hjälpt!

I morse så upptäckta jag att häggen blommar för fullt! ÅHHH vad det luktar GOTT!!!   

Har glömt att skriva om det som "hände" i söndags......

Sambon och jag sitter och pratar om lite av varje....

Så säger han plötsligt.....

Har jag sagt att jag ska börja jobba i morgon??

Näe det hade han INTE talat om!!!

Tydligen så ska han få vara på ett ställe där han tidigare har haft praktik...... Tydligen så var det en "anställning".

Eller lönebidrag eller vad det kallas.... Att den som antäller får visst mycket betalt för att dom antäller och resten får den som antäller betala.....

Helt OTROLIGT!

Känns så skönt både för honom och för vår ekonomi!

Även om det är 50% så är det ju jättebra!!

Idag kom det papper från arbetsförmedlingen....... Och då knöt det sig lite i min mage.......

För där stod det att det va en anordning inom fas 3 och att han EV kunde få aktivitetsstöd och det är försäkringskassan som beslutar om det...... Men att det va en inriktning mot anställning.....

Han har ju redan förbrukat sina dagar så nått aktivitetsstöd kan han inte få..... Men det borde ju arbetsförmedlingen veta vid det här laget så mycket strul som det va när det hände!!

Så jag hoppas att det är sant! Visserligen va det 3 mån men ändå!!!

Sambon va lite fundersam på varför han skulle få en anställning där,men det behöver han ju inte fundera på,vem vet han som äger det kanske har planer som inte vi vet om..... Som egen företagare så lär man ju inte anställa nån för att vara snäll.... Utan han har nog funderingar på att utöka eller nått....

Så jag håller verkligen tummarna!! Måtte det vara en anställning så han får några kronor,för hans egen skull,så han känner att han oxå har pengar och kan göra saker.... SINA EGNA!

Äntligen så skiner solen lite på oss...... Måtte det vara sant och att det inte blir avslag från FK.......

För i såfall så kommer han ju vara där utan att få ett öre.....

Ja jag är slut idag igen...

Igår va en "skaplig" dag..... Vi åkte på bilträff och det var trevligt,tyckte jag iallafall....

Men tror sambon tyckte det va för varmt och det var väldigt varmt + att värmen inte går att stänga av i bilen....

Men sen är han inte riktigt pigg efter lunginflammationen,tussig och blir lätt utmattad han med...

Men det var roligt att han och bonussonen följde med!

På vägen hem va vi in till svärföräldrarna och hälsade på en sväng.

Men det känns idag att vi var iväg i går.... Jag känner mig så slut nu... Men så har jag varit ute på bron och plockar undan lite efter vintern och dammsugit och torkat där och lagt på en gammal matta och tagit fram bänkarna som pappa gjorde en gång i tiden till min balkong....

Men jag är inte färdig så jag måste gå ut och ställa tillbaka bordet och torka av det...
 PUH!!

Varför ska man bli så slut av i princip ingenting känns det som?

Sambon verkar må lite bättre nu!

Det är så himla skönt att se dom där små små nyanserna och hans sätt att man märker att det har vänt!

Han verkar inte tycka det själv för han tyckte igår att dom där jäkla tabletterna är nog bara fylld med nått mjöl eller nått... Men jag märker att det är skillnad!!!     

Det känns ibland ungefär som om jag drömmer är det verkligen sant? Gav han mig verkligen en klapp lixom...

För det har varit så oerhört "fattigt" med allt som har med känslor eller att han bara är han....

Förkylningen håller i sig än men dock inte lika mycket,men man känner att man inte är riktigt 100... I morse så knastrade och knäppte det i halsen och bröstet på mig så jag inte kunde somna om....

Näe nu ska jag gå och fixa det sissta!

Ja idag har det varit en riktig "tomgångs dag" Ändå så va jag iväg och arbetstränade.....

Men inte va det någon fart direkt....

Vaknade med huvudvärk som har suttit i hela dan....   

Den kommer från nacken,känns som om att musklerna i nackfästet fick jobba för mycket igår vid tippa testet...

Men när jag kom hem så tvättade jag pärlan och donade lite.... Åkte och köpte tändvätska,så vi kunde grilla.

Kände att jag blev mer och mer skakis,så när vi håller på och plockar av bordet efter maten så "pyser" luften ur....

Blir så matt och slö.... Tom sambon såg att det blev "nått"....

Så nu ska jag försöka vila och komma till ro och ev duscha sen innan läggdax,sen hoppas jag att det är bättre i morgon så jag kan åka på bilträff...

Men nu är jag så utmattad i armarna så jag måste ha stöd mot bordet när jag skriver...